Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Bra att Riksrevisionen riktar strålkastarljuset mot SKL

Publicerad: 8 februari 2017, 08:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I februari börjar året få sin form och arbetet sin fart. Då känns det lagom att påminna sig om något man vetat hela tiden, men ibland förlorar i sikte. Riksrevisionens slutrapport om styrningen i vården som nu landat i offentlighetens ljus fokuserar på Sveriges Kommuner och Landstings tungt vägande roll. Det har varit smidigt, eller åtminstone smidigare än något annat, för regeringar att träffa överenskommelser med SKL i syfte att göra vården i landet bättre, mer jämlik eller i varje fall puttas något framåt i önskvärd riktning.

Men, som Riksrevisionen påpekar, det leder i sin tur till oklarheter och kladdigheter eftersom SKL samtidigt är arbetsgivar- och intresse­organisation vars medlemmar är just de landsting och regioner som staten vill påverka.

För just vården, jämfört med andra samhällsbärande uppgifter, tycks samarbetsmönstret och de riktade statsbidragen ha blivit en etablerad vana.

Å ena sidan är en deal med SKL ett av de smartaste sätten som står regeringar till buds att försöka påverka landstingen – man har ju de ansvariga i topp med sig så fort man förhandlat färdigt. Å andra sidan får SKL en allt mer officiell roll, nästan myndighetslik, genom sitt sätt att genom de uppgjorda pakterna bli statens förlängda arm. Kan man begära ut handlingar från SKL? Kräva transparens genom att kila upp till registratorn för att läsa posten som gått in och ut inför något viktigt skeende? Nej, just det. För SKL är inte en myndighet utan en part.

Det är svårt att få grepp om vad statens och SKL:s täta samarbete i förlängningen betyder för patienterna. Kanske är det i huvudsak bra; ett sätt att via uppgörelser insmorda med statsbidrag nå hela vägen ut till ett bättre möte mellan doktor och patient? Eller så ersätter staten och SKL:s ihopvävda enighet vanlig hederlig myndighetsutövning, som till exempel Socialstyrelsen kunde stått för, och som hade gått att följa och granska för intresserade medborgare och medier?

Om detta vet vi för lite. Därför är det bra att Riksrevisionen riktat strålkastarljuset på den statliga styrningen av vården, och hur den utvecklats de senaste åren.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev