Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Dagen efter nekar populisten till allt som utlovats

Publicerad: 29 Juni 2016, 09:51

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Populistiska vindar viner över Europa och, för den delen, världen. I Storbritannien, vars invånare nu röstat ut sig ur EU, har sjukvården svärtats av det högljudda och förenklade debattklimat som råder. En av Leave-kampanjens mest uppmärksammade inslag var en röd buss med stor text på sidan som basunerade ut att landet varje vecka betalade 350 miljoner pund till EU som hellre borde läggas på sjukvården.
Siffran i sig har smulats sönder av såväl statistiker som journalister, den sanna är betydligt lägre. Trots att även det rapporterats brett trodde närmare halva befolkningen att siffran var sann, enligt en undersökning den 16:e juni.
Det var en bärande del av kampanjen för att ge EU fingret, i ett land där National Health Service, som driver den offentliga sjukvården, står inför många av de problem vi känner igen från svensk sjukvård. Uppskattningar talar om att 16 000 läkare kommer att fattas i primärvården år 2020 och att hela den brittiska vården samma år kommer sakna närmare 100 000 utbildade sjuksköterskor. Hittills har man där, som i Sverige, nyttjat möjligheten att anställa vårdpersonal från andra, ofta europeiska, länder. Det lär inte gå lika lätt utan EU.
Ystra Brexit-anhängare hann dock bara vila ögonlocken en natt innan Nigel Farage, en av Leave-sidans mest högljudda förespråkare, förklarade att löftet om att sjukvården skulle få så mycket resursförstärkning, inte skulle hållas. Eller snarare, att det inte var hans löfte eller hans buss. Andra Leave-förespråkare har också backat från löftet.
För det är ju så med populister: De serverar enkla lösningar på komplexa problem, men när dessa inte passar, byter de. Eller glömmer. Inget fastnar. Det rinner av som vatten på en gås.
Vi ska vara tacksamma att den svenska sjukvården ännu inte (annat än undantagsvis och då bara av ett riksdagsparti) blivit ett slagträ i populistisk debatt. Det vilar på oss alla att se till att det aldrig händer. Särskilt ansvar har de makthavare vi denna vecka lyfter fram som Sveriges 100 mäktigaste i sjukvården. Att inte göra billiga poänger på svaga gruppers bekostnad, att inte gripa efter de enkla lösningarna när de svåra behövs och att stå upp för att kunnig vårdpersonal från andra länder inte bara är välkommen i Sverige – utan helt nödvändig.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev