Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Dags att diskutera hur de med störst behov ska få företräde

Publicerad: 23 januari 2018, 13:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Debatten om digitala vårdkontakter är både högljudd och spretig. I den bästa av världar hittar landstingen ett sätt att ge rimlig lön för mödan till dem som erbjuder dessa tjänster i första linjens sjukvård. Och rimlig måste i det sammanhanget innebära något modernt och genomtänkt som inte utgår från utomlänstaxan.

Hur det ska gå till är inte lätt att sia om, särskilt då SKL – vars arbetsgrupp i frågan visserligen presenterat en kartläggning bakom stängda dörrar – utåt låtit meddela att man inte tänker dela med sig av det underlag som nu finns.

Dagens Medicin har begärt att få ta del av kartläggningen och fått nej.  Hade SKL varit ett landsting, en statlig myndighet eller regeringen hade materialet kunnat begäras ut via diariet och beslutet att inte lämna ut hade gått att överklaga. Men SKL, vilket ofta glöms bort, är en intresseorganisation för kommuner och landsting och kan därmed vara transparent och öppen bara när det passar den egna organisationen.

När du läser detta hoppas jag att vår redaktion har hunnit få fatt på underlaget på annat sätt så att vi kan uppdatera er i läsekretsen om denna, faktiskt, historiska process.

Ersättningsmodeller är ingen liten sak. Men i diskussionen kring nätläkare, digital anamnes, vårdnivåer och behovsprincipen har frågan om kompensation till digitala vårdgivare sugit upp allt syre i rummet. Förhoppningsvis kan debatten framåt komma att handla mer om vilka tillstånd som passar för att hantera med digitala verktyg, hur de digitala systemen kan integreras med resten av vården, och hur dessa kontakter påverkar besökstrycket på det stora hela.

Det är att göra det enkelt för sig att hävda att just nätläkarna satt behovsprincipen ur spel. Den traditionella vården vet alltför väl att det för varje människa med stora behov finns de med mindre behov men lite större förmågor att ta sig fram i vårdapparaten. Den som kan svenska, den som har rätt kön, den som har vältaliga anhöriga, den som kan hantera en knapptelefon.

De digitala tjänsternas lättillgänglighet understryker de ojämlikheter som redan finns. Det är dags för en djupare diskussion om hur sjuk­vården ska kunna ge dem med störst behov företräde i en modern tid. Och vilken vård medborgarna kan förvänta sig.

Toppen
Att så många läsare djupdykt i underlaget för Dagens Medicins rankning av de svenska akutsjukhusen. Där finns medicinska resultat, data om tillgänglighet och ekonomi för den som vill stilla sin nyfikenhet på varje enskild indikator.

Botten
Att falska nyheter och ovetenskaplig information hotar arbetet med att utrota sjukdomar. Detta enligt en internationell kartläggning kring inställningen till vaccin, som Vetenskapsradion rapporterar om.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev