Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag06.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Den kommunala äldreomsorgen ligger efter på teknikfronten

Publicerad: 8 Maj 2019, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


På mitt allra första jobb i journalistiken – lokaltidning i slutet av 1990-talet – observerade jag hur män anställda i kommunen vi bevakade ofta hade en mobil dinglande i hölster från bältet. Inte alla män. Men påfallande många, och ofta dem som ändå jobbade på samma kontor varje dag med fast telefonlina. Men kvinnorna som arbetade i hemtjänsten, och i jobbet jäktade från bostad till bostad, de hade inga mobiler. Jag minns att jag tänkte att det inte var rationellt.

När hälso- och sjukvårdens förändring står på agendan diskuteras ofta tillgången på vissa professioner på vissa platser. Allmänläkare i glesbygd. Sjuksköterskor på de stora sjukhusens vårdavdelningar. Andra grupper, med kortare utbildning, får mindre uppmärksamhet.

Myndigheten för yrkeshögskolan har nyligen publicerat en rapport som trendspanar för att förstå hur det som händer i vården och samhället påverkar behovet av arbetskraft, och hur snabbt det bör ageras på. Yrkeshögskolan är ju, för den som inte minns på rak arm, utbildningar efter gymnasiet som kombinerar teori och praktik i nära samarbete med arbetslivet. Ambulanssjukvårdare, apotekstekniker, behandlingspedagoger, tand- och specialiserade undersköterskor.

2017 fanns 183 000 undersköterskor och nyligen lade en statlig utredare förslag om att ge dem en skyddad yrkestitel (men inte legitimation). Den kommunala vården skriker redan efter undersköterskor och skriet lär nå Edvard Munch-nivå i takt med att andelen äldre blir allt större.

Yrkeshögskolans analys fokuserar på ett antal trender som har strategisk betydelse för att rätt arbetskraft ska finnas på plats – och som dessutom är brådskande. En tilltagande trend som cirklas in särskilt är att välfärdsteknik ska avlasta personalen och underlätta livet för dem som behöver äldre-omsorg.

Digital nattillsyn, lift i duschen, koll på läkemedel på läsplatta i stället för papperslapp – det finns många exempel på hur existerande teknik och e-tjänster ännu inte fått fäste på bred front i äldreomsorgen. Beror det på att kommuner inte kan eller vill investera? Eller på att de som arbetar i vård och hemtjänst oftast är kvinnor? Med tanke på sjuktalen i sektorn tänker jag bara en sak: Det är inte rationellt.

Toppen: Off label-försäkring i hela landet

Att alla regioner tecknat en tilläggsförsäkring som ger skydd för patienter vid skador orsakade av läkemedelsanvändning utanför godkänd indikation, så kallad off label. Vad man än tycker om off label-användning, är försäkring positiv nyhet.

Botten: Orimliga köer för kunskapsprov

Att sjuksköterskor med examen utanför EU får vänta uppemot ett och ett halvt år på att göra kompletterande kunskapsprov, enligt rapportering från Sveriges Radio Ekot. Detta trots att bristen på sjuksköterskor är stor. Fler provtillfällen behövs!

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev