Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Dominoeffekt riskeras när bromsad forskning ska tas om

Publicerad: 6 Oktober 2020, 13:09

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


En hel del av den kliniska forskningen tvärbromsade under vårvinterns pandemifas. Många forskare jobbade kliniskt på heltid. Andra varken kunde eller tordes kalla försökspersoner på uppföljningar. I en del fall har de som kunnat kastat om sin forskning för att fokusera på att hitta snabba svar om covid-19.

Nu är många av de stoppade studierna på väg att starta igen, eller har redan gjort det, vilket vi skriver om på sidan 4–5 i veckans tidning och här på sajten. Men det är inte bara att ta vid där de slutade. Inplanerade uppföljningar av redan behandlade patienter har ibland dröjt så länge att de blir meningslösa. Ytterligare patienter kan behöva rekryteras, och låter det sig inte göras kan resultatet bli ett oväntat stort bortfall i studien. Insatser från patienter som ställt upp för att bidra till ökad kunskap kan ha varit förgäves.

Resultat riskerarar att bli skakigare än de borde och slutsatser svårare att dra. Och det finns säkert studier som på grund av pandemin aldrig når i mål.

Samtidigt har många forskare fått se sig omsprungna av covid-19-rön som publicerats online i ett aldrig tidigare skådat tempo. Det är i sig inget konstigt, med det enorma behov om kunskap om covid-19 som har funnits och finns. Men någonstans kan det nog kännas lite bittert när en välgjord studie efter lång­varigt och noggrant slit till slut hamnar i en av de tidskrifter som klassas som vetenskapligt tunga – bara för att helt drunk­na i en flod av covidstudier gjorda på helt andra premisser.

Lite väntan och bristande uppmärksamhet är kanske inte hela världen. Det är ett allvarligare problem om pågående studier inte kommer i mål eller om projekt får svårare att starta. Dessutom finns det en påtaglig risk för en dominoeffekt.

Det handlar inte bara om att resurser säkerligen fortsatt kommer att satsas på forskning om covid-19. Tid och pengar som behövs för att dra nu åter startade projekt i mål kan sinka starten för andra projekt. De sjuk­domar som redan tidigare hade svårare att få forskningsstöd från insamlingsstiftelser och näringsliv får det i denna situation knappast lättare.

All forskning är inte bra forskning. Men när möjligheten för att bedriva klinisk forskning försämrats så drastiskt under en tid behöver de som styr över allmänna medel vara lite extra måna om att säkra viktig forskning som också annars har tufft att få annat stöd.

Toppen: Nobelglans över hepatit C

Det är lite märkligt att föreställa sig att före 1990 fanns ingen möjlighet att sålla bort blod smittat med hepatit C. Årets Nobelpris går till en mycket viktig upptäckt, vars vikt ökat ytterligare med de allra senaste årens utveckling av behandling.

Botten: Brist på bröstradiologer

Bristen på röntgenläkare som är specialiserade på att bedöma mammo­grafibilder är fortsatt stor, enligt Bröstcancerförbundets årliga undersökning. Av de mammografienheter som svarade upplevde fler än åtta av tio brist på bröstradiologer.

LISA BLOHM

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev