Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Dyster bild av utvecklingen efter barnmorskeupproret

Publicerad: 23 April 2015, 06:59

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är uppropens tid. Så skrev jag i ett inlägg  för ganska exakt ett år sedan. Tiotusen personer hade då skrivit under det så kallade läkaruppropet.  Ropen från sjuksköterskor om en ingångslön på 24 000, och så småningom 25 000 kronor, skallade högt. Barnmorskor samlades för demonstrationer, och i Uppsala sade 30 av dem upp sig i protest.

I denna veckas tidning kan du läsa vad som hände sen för barnmorskorna. Tyvärr inte så mycket, visar det sig. Vår enkät till lokala barnmorskeföreningar och -sällskap ger en dyster bild av utvecklingen efter upproret. Att få arbeta med en födande kvinna åt gången var ett av upprorets huvudkrav – och också det som gjorde att barnmorskornas kamp fick så stort genomslag. Det lyckades fläta samman den födande kvinnans behov av en säker och god förlossningsupplevelse med den arbetande barnmorskans jakt på en vettig arbetsmiljö. Därför kunde landstingspolitiker, främst i storstadsregionerna, inte göra annat än att lyssna och börja lova förändring.

Men i vardagens förlossningsvård har inte mycket hänt. Bara i Blekinge rapporterar barnmorskorna att det finns möjlighet att jobba ”one to one” med en barnmorska per födande kvinna. Femton föreningar uppger att det går ibland, medan resterande åtta svarar blankt nej.

Finns barnmorskor med i alla organ som fattar beslut om förlossningsvården? Fler svarar nej än ja. Kan kvinnor välja hur de ska föda, exempelvis hemma, lågriskförlossning eller specialiserad? Fler svarar nej än ”i viss mån”.

Uppfattningarna om huruvida barnmorskeupproret överhuvudtaget har påverkat förlossningsvården går isär. På vissa håll ses upproret som ett storstadsfenomen, utan betydelse för den egna verksamheten. På andra håll rapporteras att diskussionerna fått sig en skjuts. Att debatten förs har ett eget värde, men hårda resultat talar alltid högst.

I budgeten har regeringen i vårbudgeten aviserat att 200 miljoner kronor ska gå till förlossningsvården för att göra den mer kunskapsbaserad och jämlik över hela landet. Återstår att se hur detta blir verklighet.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev