Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

En nyttig påminnelse om den ständiga förväntningskrocken

Publicerad: 2 maj 2018, 10:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Förra veckan hade jag möjligheten att diskutera med en större grupp ST-läkare i allmänmedicin. Det är en av de roligaste delarna av mitt arbete som chefredaktör på Dagens Medicin, att få kasta ut frågor i luften och få ännu fler tillbaka. Jag hade förberett en liten workshop om förändringarna i den nationella vårdgarantin. Utifrån vad vi vet nu så kommer förslaget att gå igenom om mindre än ett par veckor och börja gälla från årsskiftet. Förändringen innebär att patienter med behov i stället för att få träffa en läkare inom sju dagar, ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar men inte nödvändigtvis av läkare. Även annan legitimerad vårdpersonal ska kunna göra bedömningen, som till exempel sjuksköterskor och fysioterapeuter.

Vad är fördelarna, nackdelarna och hur kan vårdgivarna förbereda sig för detta nya, undrade jag. Men ST-läkarna jag mötte tyckte att frågan var felställd. De ville diskutera hur patienter kunde informeras om att de inte behövde komma till vården alls. Att många krämpor läker ut av sig själva, går att egenvårda och inte är något farligt. Någon önskade sig landsomfattande upplysnings­kampanjer, någon annan påpekade att ett ”onödigt” besök i sig kan vara folkbildande till nästa gång.

Samtalet var en nyttig påminnelse om den ständiga förväntningskrock som sker mellan vården och befolkningen. Den krocken har på många år inte kommit någon vart, eftersom ingen på kort sikt tjänar på att samtalet om förväntningar leder till en överenskommelse. Med varje ny reform står vården och patienterna där som radiobilarna på ett nöjesfält, ständigt kör de in i varandra framifrån och bakifrån. Landstingspolitiker kämpar redan nu med att få förtroende för en vårdgaranti som inget landsting lyckas leva upp till. Men vem vill säga det i en valrörelse? Vi gjorde så gott vi kunde?

Den som inte själv kan avgöra vad som är farligt eller inte, be­höver hjälp att göra det i ögonblicket. Det behöver inte alltid vara ett läkar­besök. I dag är det råd på telefon eller en sajt. Eller i framtiden en digital triageringstratt. Det viktiga är att det vården erbjuder är tillräckligt bra och lättill­gängligt så att inte föräldra­sajts­forumen blir facit.

Tryggheten i att det finns en läkare som tar emot om det behövs är central. Och balansakten i detta är inte enkel.

Toppen
Att regeringen inrättar ett patientråd. Viktig symbolhandling och säkert ett möjlighet att på lämpligt sätt hantera kalendern för ett statsråd med ett enormt ansvarsområde. Hoppas nu att rådet tänker på alla dem som inte passar in i bara en patientförening, utan många.

Botten
Löftena. Nu står de som spön i backen och kan vara hur bra som helst. Men sjukvården har inte haft brist på bra idéer, däremot möjlighet eller kunskap att kunna på ett effektfullt sätt genomföra dem. Implementerings-check på alla vallöften från och med nu!

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev