En primärvård värd namnet är viktigare än att slopa avgifter

Vår sittande regering har det inte lätt. Den har tvingats regera med alliansens budget och trots att en ändringsbudget i juni bekräftade att decemberöverenskommelsen höll, har schvunget i politiken på sjukvårdsområdet än så länge lyst med sin frånvaro.

Någon professionsmiljard syns till exempel ännu inte till. Förslag saknas hittills på hur bemanningsproblemen i sjukvården ska lösas. Vad vi har fått är en kommission om jämlik hälsa som i maj 2017 ska lägga förslag på hur hälsoklyftorna kan minskas. Och nu senast ett i och för sig lovvärt löfte om att utreda offentlighetsprincipen i den privata vården. Just offentlighetsprincipen är utan tvekan den stoltaste av svenska traditioner, och det är glädjande att regeringen vill underlätta öppenhet när nu vården sköts av både offentliga och privata aktörer.

Men på det stora hela har det tydliga färdriktningspekandet i vårdpolitiken hittills uteblivit. Nu tycks regeringen dessutom fått avgiftsdille. Av de förslag som hittills offentliggjorts ur höstbudgeten vet vi följande: Mammografi ska bli fritt från avgift för kvinnor mellan 40 och 74 år i alla landsting. Alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen blir gratis för kvinnor under 21 år. Alla läkemedel inom förmånen ska vara utan kostnad för barn under 18 år. Åldersgränsen för fri tandvård höjs till 23 år. Och det ska bli slopad avgift för patienter över 85 år i primärvården.

Störtskuren av slopade avgifter ska självklart ses i ljuset av regeringens behov av stöd från Vänsterpartiet för att över huvud taget få igenom en budget. Det är hyfsat billiga reformer som låter bra. Men man måste fråga sig om det 86-åringar behöver bäst är hjälp med en kostnad som tack vare högkostnadsskyddet redan i dag garanterat understiger en hundralapp per månad?

Nog vore det bättre med en primärvård värd namnet? En primärvård som träder in och tydligt tar över ansvaret när den gamla patienten skrivs ut från sjukhus. En primärvård som tålmodigt går igenom läkemedelslistan och som finns tillgänglig för att kväva oro och med allmänmedicinens blick för helheter kan höja livskvaliteten. Det brukar kallas basen i svensk sjukvård och den behövs nu.

Skriv in den i budgeten.

CHRISTINA KENNEDY