Lisa Blohm: En utredning som tål ett maktskifte – en fåfäng förhoppning?

Men nu är de här. Initiativet bejublas redan av exempelvis Läkarförbundet och får skarp kritik från bland annat socialdemokrater och Sveriges Kommuner och Regioner. Helt i linje med det förväntade.

Dagens ojämlikheter i vården är ett starkt argument att luta sig mot för förespråkare av en statlig styrning eller rentav ett statligt huvudmannaskap. Kompetensförsörjning är ett av många klurigare områden. Nog finns det ett tydligt behov av ett samlat och helst långsiktigt grepp för rätt kompetens och säkrad bemanning runt om i landet. Men statlig styrning är givetvis ingen garanti för att människor väljer att söka sig till eller stanna på de platser i landet där deras kompetens behövs allra bäst.

Läs också: SKR om utredningen om förstatligande: ”En våt filt”

Det tål att påpekas igen att det är viktigt med en gedigen utredning utan för mycket låsningar och förutfattade meningar. Oavsett vad den landar i.

Utredningen blir parlamentarisk, vilket innebär att representanter utsedda av partierna sitter med och gemensamt ska ta sig an uppdraget att bland annat analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

Slutsatser kan komma under utredningens gång, men uppdraget slutredovisas först i juni 2025. Det talar emot att ett eventuellt statligt huvudmannaskap – för hela eller delar av sjukvården – ska bli verklighet under denna mandatperiod.

Det är en fåfäng förhoppning, men det vore oerhört värdefullt med en utredning vars slutsatser når en så bred politisk enighet att den inte åker i närmsta papperskorg vid ett eventuellt maktskifte 2026. Vad hälso- och sjukvården verkligen inte behöver är ännu en utredning som sedan resulterar i för lite verkstad.

Se nu till att jobba igenom den här utredningen ordentligt, och en gång för alla. Vrid och vänd på alla de svåra frågorna, öppna för kompromisser och pragmatism, förankra och hitta de långsiktiga lösningar som sjukvården så väl behöver.