Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

För att orka tänka nytt i vården krävs ledning som bottnar

Publicerad: 27 maj 2015, 12:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Svensk sjukvårds största utmaning inom överskådlig tid är lika svår som att få en enskild rökare att sluta. Med rätt verktyg är attitydförändring inte bara möjlig – det är början på något som kan ge lyskraft där energidränage och dåligt självförtroende tidigare fått råda. Utan verktyg kommer den inte ske.

Och mer allvarligt än så: Ständigt snack – utan verkstad – om behovet av nya arbets- och tankesätt kommer att skapa en än större klyfta mellan dem som pekar ut riktningen och dem som sedan ska utföra jobbet framme i vårdens frontlinjer.

Detta ställer mycket höga krav på makthavare som i dag propagerar för till exempel värdebaserad vård som lösningen på nästintill alla problem. Läkare och sjuksköterskor som arbetat i decennier vet att teorierna kommer och går, projektpengarna fylls på och tar slut men patienternas behov består. Bottnar man inte i teorierna, vilket en studie i BMJ Quality and Safety om just värdebaserad vård nyligen pekat på, riskerar färdriktningarna att göra mer skada än nytta. Rätt använda kan teorier däremot vara just det som gör förändringsarbetet beständigt och vardagligt.

Att vården många gånger behöver en knuff för att komma ifrån hur man alltid har gjort är helt klart. Hyperspecialiseringen har gjort det förbluffande svårt för sjuka med flera diagnoser – de som behöver mycket vårdresurser – att hitta, få hjälp och lindring för de symtom de själva lider av mest.

Utvecklingskraften inom sjukvården växer sig stark och blomstrar i små trädgårdar här och där – ofta till stor glädje och inspiration för de inblandade och för dem de lyckas sprida erfarenheterna vidare till. Nu behöver den sprida sig och bli till stora fält; ändlös åkermark av förändring, där till exempel digitala lösningar underlättar i stället för att vara källa till skepsis och frustration. Och där professionernas unika roll som lärare och coacher lyfts fram och hjälper patienter med kroniska sjukdomar att ta makten över vardagen.

Ett glädjande exempel på det sistnämnda finns hos tarmrehabiliteringsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus som lär föräldrar till de allt fler överlevande barn som förlorat en del av sin tarm att klara av vården hemma. Bra för barnen, bra för vården. Alla vinner.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev