Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Frågan är hur samhället ska klara kostnaden för nya behandlingar

Publicerad: 21 mars 2017, 14:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Att höra patienter med myelom, en cancersjukdom i benmärgen, och deras läkare berätta, är som att se modern sjukvård i ett mikrokosmos. Nya läkemedelsbehandlingar står för dörren, men systemen som beräknar det rimliga värdet för patienterna och i för­längningen samhället, har det svårt.

Patienterna är otåliga. Vissa läkare också. Utvecklingen går snabbt och nya kombinationer av läkemedel tycks göra nytta. Tandvårds- och läke­medels­förmåns­verkets kvarnar mal: Myndigheten vill göra bedömningar av hur läkemedlen fungerar i den kliniska vardagen, snarare än på fas 3-studier.

Det är i grunden mycket bra. Men hur får man till dessa små piloter, och tillräckligt fort? Och hur ska man veta vilka kombinationer som verkligen funkar? Hur ska värdet av kombinationerna bedömas om bara ett cancerläkemedel för en diagnos kan göra att klinikbudgeten slår i taket? När läkemedel två eller tre i kombinationskedjan knackar på dörren finns kanske inga pengar kvar. Om inte företagen sänker priserna rejält, och gör särskilda sido­överenskommelser med landstinget, till exempel om att stå för en del av kostnaden för patienter som behandlas med läkemedlet under lång tid.

Kombinations­behandling kompliceras ytterligare av att läke­medlen ju kan komma från helt olika företag som varken kan eller vill sam­arbeta om priser – det skulle bli kartell­bildning.

Vi blir allt äldre, samtidigt som modern sjukvård blir allt bättre på att hitta och behandla sjukdom. Då lever vi ännu längre, vilket är fantastiskt. Och det gör att vi som samhälle behöver diskutera hur kostnaden för dessa landvinningar ska bäras.

Vikten av Respekten för evidens och den tröghet som följer med väntan på den kan inte nog understrykas.

Denna vecka skriver Dagens Medicin om hur ledande ALS-experter sätter ned foten kollektivt. De hävdar att läkemedelsföretag presenterar tidiga framgångsrika resultat i sociala medier vilket väcker hopp hos desperata patienter. Läkare som säger nej med hänvisning till att läke­medlen inte är godkända riskerar då att hängas ut och utsättas för stark press.

I en värld där information av alla slag flödar, blir behovet av tydliga och pedagogiska samtal med patienter allt mer angeläget.

Toppen
Att se hur mycket nätkärlek, stöd och uppmuntran ST-läkaren Annika Zetterlund fått efter sin välskrivna text på dagensmedicin.se om att drabbas av psykisk ohälsa. Och att ha modet att prata om det högt i en värld av tillrättalagda Facebook-uppdateringar.

Botten
Att den sista av de tre patienter som fick en konstgjord luftstrupe på Karolinska universitetssjukhuset nu avlidit. Kvinnan dog 27 år gammal på ett sjukhus i USA. En polisutredning kring skandalen pågår fortfarande och Paolo Macchiarini har delgivits misstanke om brott.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News