Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Här är min önskelista för en kompromissvänlig budget

Publicerad: 9 april 2019, 10:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Redan när du läser detta kommer jag att ha fel. Samma dag som denna text publiceras kommer nämligen den nya regeringens vårändringsbudget att vara offentliggjord och fri för oss alla att tycka kring. Så här inför detta faktum går det bara att önsketänka.

Jag önskar mig något lågmält, något som inte låter tufft och kategoriskt, något som inte slutar i -miljard med valfritt prefix. Och helst inte fler tillfälliga satsningar. Om de inte är sjukt långsiktiga. Inte för att det inte behövs åtgärder för att utveckla och förändra svensk hälso- och sjukvård. Alla som arbetar för och i vården vet att det i allra högsta grad behövs nya grepp. Men jag tror inte att de som brinner för frågorna och patienterna klarar av fler väckta förhoppningar med efterföljande besvikelser. Inte fler satsningar som rinner ut i sanden. Eller resurs-påsar som sätter i gång olika projekt som regionerna precis hinner rekrytera till och få i gång innan pengarna tar slut.

Det blir hursomhelst intressant att se hur överenskommelsen i 73 punkter mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna knådas över till budgetform. De punkter som berör sjukvården är, av förklarliga skäl, rätt så allmänt hållna i överenskommelsen. Det är därför först när budgeten är på plats som vi kan se vad som verkligen prioriteras i kronor och ören.

Tyvärr är det också just detaljstyrningen som riskerar att kortsluta det goda arbete som ändå görs ute i regionerna. Kanske går inte god vård att stimulera fram från statlig nivå. Eller så går det, om det görs sparsamt och med urskiljning.

Det är dock tveksamt om det varit särskilt framgångsrikt hittills. Det har bland andra Kerstin Evelius påpekat när hon avslutat arbetet som nationell samordnare för insatser om psykisk hälsa. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i januari konstaterade hon att regeringar av olika färg sedan 1995 haft sju olika satsningar på just det området:

”Det är inte fel men denna kvartals-politik kommer i bästa fall bara att åstadkomma temporära positiva effekter för en liten skara personer och i sämsta fall skapa oöverskådliga system-fel, när ingen förmår överblicka vad en åtgärd i ett system skapar för problem i andra system.”

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev