lördag4 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

”Höjd beredskap i sjukvården riskerar att bli en dålig jultradition”

Publicerad: 19 januari 2023, 07:00

Det finns en risk att ett pressat läge i vården vid helger börjar ses som normalt, menar Lisa Blohm.

Foto: Gabriel Liljevall

Uttrycket höjd beredskap under julhelgen höjer få ögonbryn numera – och det är det riktigt sorgliga, skriver chefredaktör Lisa Blohm.

Ämnen i artikeln:

BeredskapslägeVårdplatsCovid-19RS virusInfluensa

LB


Det har varit tuffa tider i sjukvården under jul- och nyårshelgerna. Igen. På dagensmedicin.se har vi haft en interaktiv karta som illustrerat läget runt om i landet när det gäller var sjukvården har höjt sin beredskap.

Dagarna efter nyår var Sverige ett lapptäcke med Västra Götalandsregionen, Blekinge och Värmland färgade i orange för förstärkningsläge, flera andra regioner på den lägre nivån stabsläge – och ovanpå det flera regioner med höjd beredskap begränsad till ett eller flera sjukhus.

När detta skrivs är normalläget tillbaka på flera håll – men långt ifrån överallt. Räknat från dagarna före jul och fram till trettonhelgen hade två tredjedelar av regionerna haft åtminstone något sjukhus i höjd beredskap.

Läs också: Fyra regioner och två sjukhus ännu i höjd beredskap

Skälen runt om i landet är likartade – en kombination av högt inflöde av patienter drabbade av covid-19, influensa och även RS, till sjukhus med ett redan tidigare skakigt vårdplatsläge. Och en personal drabbad av samma smittor. På sina håll har anställda som skulle ha varit lediga tagit extrapass för att fylla luckorna. Planerade operationer och vårdbesök har puttats fram. Invånare har uppmanats att höja ribban för att söka akutvård.

Det sorgliga är att det nog är få som höjer på ögonbrynen. Det är nästan förväntat att vården under storhelgerna ska vara rejält pressad och pandemin har gjort att höjd beredskap låter rätt normalt.

Det finns ingen exakt manual att följa för när beredskapsknappen ska slås på och ett stabsläge är inget undantagstillstånd utan mer av en riggning för snabba beslut. Men det är skillnad på en tillfälligt höjd beredskap och något som tickar på i veckor.

Förhoppningsvis går det att kommande vintrar mota en del av viruscocktailen med en befolkning med stärkt skydd mot sjukdomar, men det räcker inte. Problemen med den på så många håll bristande bemanningen även en alldeles vanlig septembervecka måste rättas till, möjligheten att skriva ut färdigbehandlade till kommuner även i helgtider förbättras och ambitionerna för planerad vård precis runt jul kanske sänkas ytterligare ett snäpp.

Extrema smittolägen kommer alltid att ställa till det och allt går inte att förebygga eller förutse. Men grundproblemen måste lösas. Annars riskerar det där lapptäcket av höjd beredskap, extrem arbetssituation och i förlängningen risk för bristande arbetsmiljö på väldigt många håll bli en dålig jultradition – därtill med en orimlig stämpel av normalitet.

Toppen

Nytänkande om läkartid

Nu i januari föreslog bland andra svenska läkaren Minna Johansson i en artikel i BMJ begreppet ”time needed to treat”, TNT, som ett sätt att värdera vad som ska prioriteras när tiden för alla riktlinjer inte räcker till. Ett spännande förslag som bör leda till fortsatt diskussion.

Botten

Risker med läkemedel hem

Leverans av receptbelagda läkemedel hem till patienter är viktigt för många – men läkemedlen kommer inte alltid fram som de ska. Att Läkemedelsverket vill skärpa kraven är inte konstigt. Det är inte lättlöst – men nog borde apotek med distanshandel hitta säkrare lösningar?

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev