Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

I budgeten finns två nya ord som är obekväma för landstingen

Publicerad: 22 september 2015, 12:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Sedan budgetpropositionen 2008 har Sverige haft detta som mål för hälso- och sjukvårdspolitiken: ”Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.” Ett brett och allomfamnande mål som är väl rymmer allas våra förhoppningar om svensk sjukvård.

I måndags skruvade regeringen i sitt förslag lite på målet. Det handlar om en tillagd mening och två nya ord. Viktiga ord. ”Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig.”

Det nya ligger alltså i orden jämlik och jämställd. Orden gör sig obekväma med de stora skillnaderna mellan landstingen vad gäller vilken vård som erbjuds, hur länge patienterna behöver vänta och hur vårdens villkor landar i fattiga och rika områden. De skaver i diskussionerna om hur män och ­kvinnor bemöts på olika sätt i vården.

Regeringen vill alltså höja ambitionsnivån på hälso- och sjukvårdspolitiken genom att lägga jämlikhet och jämställdhet ovanpå kraven om behovsanpassning, effektivitet, tillgänglighet och god kvalitet. Det är bra. Men den som vill höja ambitionsnivån får finna sig i att kraven på att peka ut riktningen växer sig allt starkare. En regering som vill sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation, får ta av sig överdragskläderna och kliva in på planen.

Regeringen presenterade i måndags förslag om att ge mer pengar till sjukvården än vad som förutspåtts. Kömiljarden försvinner, men en professionsmiljard och en extramiljard innebär ändå att landstingen är en upp. Av allt att döma lär den miljarden gå åt hur som helst i takt med att landstingen kämpar med bemanning, en åldrande befolkning och arbetssätt som fortfarande inte drar nytta av modern teknik.

Det är ett otacksamt jobb att dra på sig den statliga ledartröjan för ­sjukvården, med tanke på att landsting och regioner bär det egentliga ansvaret. Men när man, som sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), själv öppnat för nationellt ansvar i bemanningsfrågan och behov av förebyggande hälsoinsatser, gäller det att visa mer konkret vad och hur man menar.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev