Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Lisa Blohm: Insatser för att lindra effekterna av stress måste vara långsiktiga

Att be om hjälp är att ge sig själv chansen att få sin styrka tillbaka, skriver chefredaktör Lisa Blohm.

Publicerad: 10 juni 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm är Dagens Medicins chefredaktör.

Foto: Gabriel Liljevall


Ämnen i artikeln:

Karolinska universitetssjukhuset

”Det är jättesvårt för oss i vården att prata om sånt, som jag upplever det. Vi kan inte vara svaga, vi vårdar och vill inte bli vårdade.” Orden är Veronica Lindströms, ambulanssjuksköterska i Stockholm.

Länge, länge hade hon en påträngande, intetsägande minnesbild från en utryckning tidigt i pandemin. En bild som hon blev av med först efter hjälp inom ramen för en forskningsstudie.

Hon är en av tre som i flera artiklar får ge sin bild av hur de arbetade under den första vågen. Det är starka berättelser om hur arbetet följer med hem. Och om minnena som har bitit sig fast.

När nu krislägesavtalen i de regioner som använt dem under våren ser ut att vara på väg att avvecklas, är det en lättnad. Så sent som i måndags meddelade Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm att användningen av avtalet upphör. Intensivvårdspersonal som har klivit in på 12,5-timmarspass får åter arbetspass på åtta timmar.

På Karolinska har avtalet i denna vända använts sedan den 25 januari. Det är nästan ett halvår som vanliga arbetstider och schemaläggning har satts ur spel. Karolinska är bara ett av många exempel på sjukhus med lång tillämpning av krislägesavtal. Och personal som jobbat med covidpatienter i regioner utan aktiverat avtal kan ha haft det lika tufft.

Det är tydligt att det finns en stor medvetenhet, på alla nivåer, om ett stort behov av återhämtning hos dem som under lång tid har utsatts för såväl psykisk som fysisk påfrestning.

Jag hoppas bara att den medvetenheten lever kvar när kraven på att beta av den uppskjutna vården växer. Och att medvetenheten finns hos fler än experter på arbetsmiljö och psykisk stress om att ”smällen” för en del kanske kommer långt efter att den rent arbetsmässigt sett tuffaste perioden är över. Så att insatser som görs för att lindra de arbetsmiljömässiga effekterna av pandemin blir långsiktiga.

Det gäller också att alla i sjukvården under lång tid är vaksamma på de medarbetare, kollegor och chefer som varit extra utsatta. Och på sig själva.

Jag hoppas att modet att fråga, prata och berätta när minnesbilder som sjuksköterskan Veronica Lindströms biter sig kvar kommer att finnas. Det är inte svaghet att be om hjälp. Det är ett sätt att ge sig själv chansen att få sin styrka tillbaka.

 

TOPPEN: Nära ortopedi på distans

Den lösning som, påskyndad av pandemin, har utvecklats på Borgholms hälsocentral på Öland är ett bra exempel på lyckad nära vård. Distriktsläkarna har daglig tillgång till en ortoped som guidar dem att undersöka patienter rätt.

 

BOTTEN: Opålitliga covidtester

Region Skåne har tvingats att pausa antigentester för 9 miljoner kronor efter ett stort antal falskt positiva svar på ett äldreboende. Det är mycket allvarligt när tester är opålitliga – och en påminnelse om hur viktig validering är.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev