Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Låt oss slippa åtminstone den konsekvensen av pandemin

Publicerad: 30 September 2020, 05:54

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


För mig handlar det om några dagar på ett barnhem i Negru Voda, en rumänsk by på gränsen till Bulgarien, tio månader efter att Rumäniens diktator Nicolae Ceausescu störtades och avrättades. Misshandlade, undernärda barn i spjälsäng efter spjälsäng. Ni som är gamla nog minns bilderna från tv.

Vi bär nog alla på sådana minnen, svåra att på riktigt förstå för den som inte själv är en del av dem. Därför är just det, någon att prata med, som också har varit där, ofta så värdefullt. Även om det är det enda man har gemensamt. Det blir den naturliga debriefingen.

Inom sjukvården är händelser som hade kunnat bli svåra att bearbeta ofta en del av vardagen och jobbet. Eller blir det med tiden.

Och händer det något exceptionellt finns det ofta andra i närheten som också varit med, som går att prata med – även om det naturligtvis finns sorgliga exempel på medarbetare och kollegor som lämnats ensamma just när de som mest behövde stöttas.

Nu är läget annorlunda. Läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper har under pandemins mest intensiva fas ställt upp, flyttats om och kastats in i situationer som de aldrig har kunnat föreställa sig eller övat för.

I dag är många tillbaka på sina vanliga avdelningar och mottagningar, där döden kanske kommer sällan – eller inte alls. Just de här personalgrupperna finns det på många håll inom sjukvården nu en extra oro för. Till skillnad från intensivvårdens personal kan de sakna nära kollegor som också varit med om att vårda de allra sjukaste covidfallen.

De 500 miljoner kronor som regeringen nu satsar extra för att regioner och kommuner ska kunna ge bland annat samtalsstöd och traumastöd till personal i spåren av coronakrisen kommer att behöva gå bland annat till denna grupp. Extra viktigt är det kanske att vara vaksam på hur de där personerna som i vanliga fall brukar uppfattas som lite extra starka och tåliga egentligen mår.

Hur långt pengarna räcker är omöjligt att säga och det är kanske lite märkligt att de ska fördelas efter invånarantal, när pandemin slagit så olika hårt mot olika delar av landet. Men viktigast är att pengarna verkligen används för att stötta den personal som farit mest illa under pandemin så att de inte faller igenom eller hamnar i långa sjukskrivningar. Låt oss slippa åtminstone den konsekvensen av pandemin.

---

Toppen

Tålmodigt sökande efter svar

När mycket sker ohyggligt snabbt, är det fascinerande med forskning som i praktiken pågår år efter år efter år. Data insamlade i Viss-studien med start på 1980-talet, ger nu kunskap om risken för njurskador på lång sikt vid diabetes.

Botten

De saknade cancerfallen

I veckan uppmärksammades åter att de cancerfall som upptäckts de senaste månaderna är ovanligt få. Oron växer med rätta inom sjukvården för att tumörer som kunde ha hittats i god tid hinner bli svåra att behandla.

LISA BLOHM

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev