Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Många måste bidra om nästa generation läkare ska blomma

Publicerad: 11 Maj 2016, 11:27

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


”I want to be fulfilled.” Den unga läkaren tittar ut över publiken med en uppfordrande min. Hennes ord hänger i luften en svävande sekund innan diskussionen om den nya generationens läkare fortsätter.

Vi befinner oss i ett väl luftkonditionerat konferensrum på ett Hiltonhotell i Austin, Texas, och längst fram sitter en panel med unga, ambitiösa, läkarutbildade män och kvinnor som vrider och vänder på läkarrollen, villkoren och de egna kraven på ett hållbart och utvecklande arbetsliv.

Läkarutbildade Rebecca Coelius är entreprenör. Hon står också bakom Drop Out Docs, ett nätverk för läkare som valt bort det traditionella kliniska arbetet i jakt på det hon kallar mer kreativa och effektiva sätt att göra karriär i amerikansk hälso- och sjukvård.

Av dem som genomgår läkarutbild­ningen vid prestigeuniversitetet Stanford går numera bara två tredjedelar vidare till kliniskt arbete. Vad beror detta på, är frågan för dagen. De unga läkarna i panelen är lika delar desillusionerade och hoppfulla. Möjligheterna att verkligen påverka blev för små i sjukvårdsvardagen efter utbildningen, tycker de. Det räcker inte med att göra sitt bästa i varje enskilt patientmöte om systemet som håller allt samman är dåligt. Men att ändra systemet – det upplever panelisterna som svårt eller nästan omöjligt, åtminstone att göra inifrån. Lättare att jobba med myndighetsprojekt eller hitta på egna it-lösningar.

Och så vill de göra annat än bara träffa patienter. Psykiatern Emma Stanton säger att hon var bäst som kliniker då hon jobbade en dag i veckan. Då var hon mest empatisk. Barnläkaren Andrey Ostrovsky har startat eget it-företag nu men hoppar fortfarande in på sjukhuset en gång i veckan. Ibland blir det några veckors uppehåll mellan gångerna och då är han nervös och vill läsa på extra innan han går på sitt skift.

Han vet inte om det påverkar patientsäkerheten, säger han och ser uppriktigt bekymrad ut.

Jag känner igen flera av tankarna från diskussioner med nyutbildade läkare i Sverige. Önskan att göra nytta, att förverkliga sig själv, ha ett roligt jobb där man känner att man gör nytta. Och där man orkar i längden. För att den magin ska uppstå krävs att både arbetsgivare och anställda bidrar. Då kan förändringen komma inifrån.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev