Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Lisa Blohm: Morgondagens läkare bör få samma goda grund att stå på

Medan en del ser fram emot förändringen finns det andra som bävar, skriver Dagens Medicins chefredaktör om den nya läkarutbildningen.

Publicerad: 17 Mars 2021, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Foto: Gabriel Liljevall


Ämnen i artikeln:

Covid-19LäkarprogrammetUmeå universitet

Samtidigt som delar av sjukvården alltjämt tyngs under covidtrycket står så mycket annat på vänt. Och även om förändring för förändringens skull inte är något att eftersträva, är vi många som längtar efter att slippa känslan av att stå och stampa i sirap.

En av de stora förändringar som efter lång tid faktiskt är på gång är övergången till en ny läkarutbildning. Det har tagit tio år sedan direktiven till en översyn av utbildningen kom. 

Men i höst sker premiären. Det nuvarande 5,5-åriga läkarprogrammet byts ut och den i Sverige klassiska AT-tjänstgöringen försvinner successivt. Efter ”bara” sex år ska de studenter som i höst påbörjar sina läkar­studier kunna få sin legitimation utfärdad. Därefter lär den stora majoriteten välja att gå en bastjänstgöring, BT, och söka sig vidare till en specialistutbildning.

Det är givet att skiftet mellan utbildningar kommer vid en tidpunkt som är långtifrån ultimat. Men efter en så lång väg framåt är det knappast läge att försena starten ytterligare.

En av de svårigheter som dyker upp är hur de många studenter som av olika skäl inte tar sig rakt igenom dagens utbildning ska hanteras. Umeå universitets förberedelser för att då underlätta byte till den sexåriga varianten låter som en god idé, men det är självklart avgörande att sådana hopp mellan två system inte resulterar i kunskapsluckor.

Medan en del ser fram emot förändringen finns det andra som bävar. Kritiker har varnat för att slopad AT bland annat kan leda till en för tidig specialisering och att kommande läkare ska få en sämre allmän­medicinsk kompetens i bagaget. 

Sådana farhågor ska naturligtvis tas på allvar. Men med tester som verkligen säkrar att alla kunskaper inhämtas under utbildningens väg och med engagerade, pedagogiska – men också krävande – handledare bör framtidens svenska läkare få samma goda grund att stå på som äldre kollegor. Och den minoritet läkarstudenter som passar bättre på en annan yrkesbana fångas upp på vägen.

Samtidigt är det oerhört viktigt att den ständiga bristen på AT-tjänster inte följs av samma brist på BT-platser. Att nylegitimerade läkare snabbt får en bra introduktion och slipper stå och stampa är av stor vikt för såväl dem själva som för sjukvården.

Det ska bli spännande att se hur den nya läkarutbildningen blir i praktiken. Här skriver vi om lärosätenas förberedelser inför hösten.

Skärpta färdighetsmål införs på nya läkarprogrammet
Läkarstudenter som halkar efter kan få byta program
Sylf om BT: ”Risk för nya flaskhalsar”
Regionerna kräver höjda anslag 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev