Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Nya banbrytande behandlingar ställer krav på oss och samhället

Publicerad: 2 oktober 2018, 13:21

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


På en redaktion som Dagens Medicins är det mumma när Nobelpriset i fysiologi eller medicin offentliggörs, och särskilt när det tilldelas forskare vars upptäckter redan gör klinisk nytta. Det är mäktigt med de fynd som på kort tid revolutionerar ett helt behandlingsfält. Dagens Medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake intervjuade redan 2015 en av de två utsedda Nobel­mottagarna om bedriften. Intervjun finns att läsa på dagensmedicin.se och är en nyttig påminnelse om hur lång och idog forskargärning som ligger bakom den nu stekheta immunterapin.

James Allison, verksam vid University of Texas i Houston, har intresserat sig för T-celler, nyckelceller för immunförsvaret, hela sitt yrkesliv. Han började med försök på möss på 1990-talet och såg då att en viss ytreceptor på T-celler tycktes ha en särskild betydelse som broms för immunförsvarets egen attack på cancerceller. Men tänk om bromsen kunde stängas av? Genom att blocka ytreceptorn med en antikropp såg man hur tumörerna försvann hos de djur som fått behandlingen, medan resten av mössen dog. I dag finns flera läkemedels­behandlingar för patienter med spridd cancer, främst malignt melanom, som gjort att en stor del av patienterna gått från mycket dåliga utsikter till att bli långtidsöverlevare.

Och nu när immunterapin börjat göra skäl för revolutionsrubrikerna är det lätt att glömma den motvind som de nya idéerna möttes med då de kom. I intervjun med James Allison sätter han upptäckterna i ett tidsmässigt sammanhang: ”Vår idé var så annorlunda. Trots att vi hade mycket bra djurdata var det svårt att övertyga läkemedelsföretag om att angrepps­sättet var värt att pröva.”

Numera ställer nya banbrytande behandlingar krav på oss och samhället. Hur ska den ofta stora kostnaden för dessa genombrott, som räddar eller förlänger liv väsentligt, hanteras?

På nyårsnatten i år kommer förslag från den nu pågående utredningen under ledning av Toivo Heinsoo, som har i uppdrag att hitta ett framtida läkemedelssystem som är både långsiktigt och samhällsekonomiskt effektivt vad gäller användningen av läkemedel. Det är ingen lätt uppgift med tanke på hur stora förändringar som är att vänta och vilken grad av flexibilitet som lär krävas.

Toppen
Att årets stora europeiska diabeteskongress, EASD, är igång. Dagens Medicins vetenskapsreportrar Petra Hedbom och Maria Gustavsson finns på plats i Berlin och bevakar skeenden och nya rön när 15 000 deltagare från 130 länder samlas.

Botten
Att villkoren för operationssjuksköterskor i Helsingborg varit så oattraktiva under lång tid att operationssalar står tomma. En förhandling mellan arbetsgivare och fack har gått i stå och som vanligt kommer patienter i kläm.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev