Miljarderna bör göra slut på cancerpatienters ovissa väntan

Det är glädjande att socialminister Göran Hägglund (KD) så här i mandat­perio­dens slutspurt har beslutat att agera för att korta väntetiderna i cancer­vården. Med två miljarder kronor över fyra år bör de stora regionala skillnaderna kunna hyfsas avsevärt, och – än viktigare – nya arbetssätt få slå rot och bli rutiner. Den svenska vården behöver inte fler engångssatsningar och tillfälligt finansierade projekt. Det som behövs är verktyg som blir vardag, ständiga förbättringar och slitigt gnet med att få vårdkedjor att länka ihop. Varje gång. För när länkarna brister så är det inte bara den enskilda patienten som faller, då faller också förtroendet för vården i stort.

Vi har på senare tid fått höra många exempel på detta. På debatt­sidan i denna tidning undrade läkaren Olof Stephansson nyligen varför ingen var ytterst ansvarig för att hans cancerdrabbade anhöriga snabbt och tryggt kom till behandlingsstart. "Varför sker utredning, diagnostik och förberedelser för cancerbehandling inte samlat utan i helt separata spår? Varför ges så bristfällig information? Varje undersökning tar ofta en till två veckor att beställa och utföra och först därefter planeras nästföljande åtgärd."

Känslan hos patienter och anhöriga av att vården inte har koll och inte vill ta helhetsansvar är allvarlig. Man kan invända att känslan kanske inte påverkar utgången. När vården väl ges är den god och canceröverlevnaden i Sverige står sig väl i en jämförelse med andra länder.

Men i dag, när så många cancerpatienter tack vare högkvalitativ vård överlever, måste ribban höjas. Det är dags att punktera oron som onödig väntan utan besked innebär.

I bästa fall kan det danska arbetssättet med "pakkeforløb", alltså standardiserade behandlingsplaner, som socialministern nu tittar på som förebild bli ett steg mot kortad väntan. Förhoppningsvis blir det den ram runt patienten som ger stadga och lugn mitt i livskrisen. 80 procent av de danska cancerpatienterna fick behandling inom de tidsperioder som anges i paketprocessen, enligt Sundhedsstyrelsens senaste uppföljning. Många kvinnor med misstänkt bröstcancer i Köpenhamn fick vänta längre, så arbetssättet har inte löst alla problem. Men det är en början.

CHRISTINA KENNEDY