Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Lisa Blohm: Regioner som skakar fram extra platser kan bli vinnare i längden

Att satsa på AT-platser är första steget mot framtida god tillgång på färdiga specialister, skriver chefredaktör Lisa Blohm.

Publicerad: 28 april 2021, 12:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Chefredaktör Lisa Blohm

Foto: Gabriel Liljevall


Ämnen i artikeln:

SylfLäkarförbundetAT-läkareST-läkare

Det går naturligtvis inte riktigt ihop. Samtidigt som behovet av färdig­utbildade inom många specialiteter är stort och medelåldern hög, är väntan på en AT-plats lång. Och när väl AT:n är avklarad kan det ta sin tid för unga läkare att knipa en eftertraktad ­ST-tjänst.

Vägen från examen till färdig specialist har dessutom blivit markant längre, visar statistik från Nationella vårdkompeten­srådet, som Dagens Medicin rapporterade om nyligen.

Följden blir i slutänden förstås färre färdiga år som specialist. Det är en situation som inte gynnar någon och det är lätt att förstå frustrationen hos unga läkare. Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, Sylf, varnar för att lång väntan till och med kan göra att unga läkare väljer att lämna yrket.

Frågan är hur många som verkligen tar ett så drastiskt steg efter en lång och krävande utbildning. I den mån det sker avhopp på grund av alltför lång väntan på nästa steg i karriären är det förstås högst beklagligt.

Förhoppningsvis kommer den nya, förändrade läkarutbildningen att minimera omvägarna. Men det är som bekant först nu i höst som de första studenterna kliver in på den omgjorda utbildningen. Behovet av tillräckligt med AT-platser kommer att kvarstå i flera år, följt av ett lika självklart behov av platser för den nya bastjänstgöringen, BT.

ST-utbildningen måste vara dimensionerad för att motsvara behoven av framtida specialister och både offentliga och privata vård­givare bidra till att vägen mot specialist­examen inte sinkas. Det är bekymmersamt att flaskhalsar kvarstår i systemet.

Det är naturligtvis inte bara att snyta fram fler platser. Utrymme för handledning och tid för träning måste finnas. I nuläget finns det dessutom redan åtskilliga såväl nyblivna som halvfärdiga ST-läkare som i pandemins spår ligger efter i utbildningstakten. Att då öppna dörren för ännu fler är inte enkelt.

Men regioner som lägger manken till för att skaka fram de där extra AT- och ST-platserna kan i längden bli vinnare. Visst har många en tydlig vision av exakt vad de vill arbeta med. Och var. Men för väldigt många leder tillfälligheter till nya vägval. Lång väntan på AT har styrt många läkare till orter som aldrig varit deras drömval – och där de sedan trivts, rotat sig och tagit nästa steg i karriären. Att satsa på AT-platser är första steget mot framtida god tillgång på färdiga specialister.

 

Toppen: Rön om astmamedel ger hopp

Rönen ska tolkas med försiktighet. Men att det vanliga astmaläkemedlet budesonid i en studie ser ut att ha effekt vid tidig covid-19 är spännande – och skulle kunna förklara varför astma- och kol-patienter mer sällan sjukhusvårdas för covid. Läs mer om det här.

Botten: Effekterna i pandemins spår

Trots att covid-19 sällan drabbar barn hårt, hotar pandemin på flera sätt barns hälsa. Världshälsoorganisationen WHO och vaccinallian­sen Gavi ser redan allvarliga utbrott av mässling och varnar för att bland annat difteri kan öka i delar av världen när vaccinationer sinkas.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev