Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Riktlinjearbetet riskerar att dra undan mattan för sig själv

Publicerad: 15 november 2016, 13:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


De nationella riktlinjerna för vård vid ms, multipel skleros, väntas om ett par veckor. Det omdiskuterade läkemedelet Mabthera (rituximab) kommer där inte att få någon så kallad prioriteringssiffra, vilket redan innan riktlinjerna kommit ut väckt frågor om huruvida de lägger fälleben för sig själva.

Flera neurologer Dagens Medicin har talat med är kritiska till beslutet att i stället för prioriteringssiffran skriva en text om läkemedelsgruppen som Mabthera ingår i. I värsta fall kan beslutet leda till att riktlinjerna helt enkelt inte vinner förtroende hos beslutsfattare och professioner.

Men låt oss backa bandet. Läke­medlet som fått diskussionsvågorna att gå höga hos både myndigheter och läkemedelsindustri är en så kallad monoklonal antikropp, ursprungligen utvecklat mot lymfom. Det finns ingen indikation för att använda det vid ms. Ändå står närmare en tredjedel av alla läkemedelsbehandlade ms-patienter i landet på Mabthera. Det beror bland annat på att läkemedlet, förutom att verka fungera bra för patienterna, är billigt.

Off label-förskrivningen har dragit på sig stark kritik från främst läkemedelsindustrin som hävdat att det kan vara patientosäkert eftersom myndigheter inte granskat biverkningsrisken.

Nyligen kom en genomgång gjord av svenska forskare som pekar på att läkemedlet är säkert och verkar ge god effekt. Där har 882 behandlade patienter med ms vid tre universitetssjukhus följts upp under i snitt två år utan att man hittat några allvarligare säkerhetsinvändningar. Men det är en observationsstudie, så det finns ingen kontrollgrupp.

Att Socialstyrelsen nu inte ger läkemedlet någon prioriteringssiffra i riktlinjerna beror, enligt general­direk­tör Olivia Wigzell, på att statliga myndigheter har ett ansvar att inte tala med kluven tunga. Läkemedelsverket redogjorde nämligen nyligen för sin syn på off label-förskrivning (läkaren ska ta ansvaret själv) och nu vill man inte att riktlinjerna ska krocka med det som den andra myndigheten sagt.

Men när en tredjedel av patienterna med en viss diagnos får en behandling som riktlinjerna inte tar tydlig ställning till riskeras dock att riktlinjearbetet drar undan mattan för sig själv. För att vara relevanta behöver riktlinjer utgå från den kliniska verkligheten.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev