Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Lisa Blohm: ”Småtråkiga bromsklossar lika viktiga som föregångare”

Lisa Blohm undrar varför bromsklossarna inte fungerade på norska sjukhuset Innlandet där man genomförde ingrepp i stor skala med ett implantat utan långtidsdata, med dödliga konsekvenser.

Publicerad: 10 november 2022, 10:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm reflekterar över de viktiga bromsklossarna i vården och varför de inte fungerade på norska sjukhuset Innlandet där 137 patienter hann få skandalimplantatet Nellix, trots avsaknad av långtidsdata.

Foto: Gabriel Liljevall


Ämnen i artikeln:

NellixToppnyheter

De flesta av oss skulle nog säga att det är trist att uppfattas som en bromskloss. Det är större chans att få uppskattning för att rusa före.

Ett färskt exempel påminner med sorglig tydlighet om hur viktiga bromsklossarna är. I juni  avslöjade vår vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake att en ny sorts aorta-implantat visade sig innebära en stor risk för de patienter med pulsåderbråck som hade fått dem. Syftet med implantatet var att hindra att pulsåderbråcken brast. 

I Sverige har det bristfälliga implantatet använts väldigt sparsamt och det verkar som om inga svenska patienter har drabbats allvarligt.

Tyvärr räcker det att kika över gränsen till sjukhuset Innlandet i norska Hamar för att hitta exempel som inte slutade lika lyckligt. Trots avsaknad av långtidsdsdata införde läkare där aorta-implantatet Nellix som en standardbehandling efter de mycket lovande tidiga studieresultaten.

Det var förhastat. Sammanlagt 137 patienter hann få aortaimplantatet innan det stoppades. Enligt vår syster-tidning norska Dagens Medisin har dödsfall hos 15 av patienterna en direkt koppling till behandlingen. 

De vunna poängerna på att ha gått i bräschen med en ny, lovande, behandling har ersatts med skamsna ursäkter från det norska sjukhuset. Ursäkter till ingen nytta för minst 15 patienter och deras anhöriga. På andra norska sjukhus fanns bromsklossarna. Det gjorde de kanske även i Hamar. Men tyvärr blev de då inte lyssnade på.

Samtidigt är det förstås helt uppenbart att den medicinska utvecklingen hade stått och stampat på ett i längden förödande sätt utan dem som vågat pröva nytt. Eller för den delen utmanat gamla sanningar. Som Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning i Vetenskapsrådet, konstaterade vid ett webbinarium i Dagens Medicins Agendas regi nyligen: mycket i vården görs på tveksam evidens och borde utvärderas.

Att utmana det redan etablerade är knepigare än att testa helt nya angreppssätt mot allvarliga tillstånd där det saknas bra behandling. Man ska ha bra rejält på fötterna för att kunna slå fast att det som setts som självklart är onödigt eller rentav dåligt. 

Därför är det extra viktigt att undvika förhastade införanden, och att utrymme finns i vården för studier som ger tydlig evidens som övertygar även de oerhört viktiga bromsklossarna.

Toppen

Ökning av donationer

Antalet organdonationer från avlidna ser ut att slå rekord under 2021, rapporterar Socialstyrelsen. Till och med september hade organ från 156 personer donerats, att jämföra med 137 samma period i fjol. Organ från en avliden kan rädda livet på åtta människor.

Botten

Oroväckande avhopp

Det är naturligt med olika uppfattningar i ett fackförbunds styrelse och det kan vara så att Madeleine Liljegren är ensam om sitt missnöje med styrelsearbetet i Läkarförbundet. Men att hon lämnar den i förtid och är tydligt kritisk behöver tas på allvar av förbundet.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

Chefredaktör och ansvarig utgivare

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

NellixToppnyheter

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev