söndag28 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Lisa Blohm: Snävare syn på offentlighet skadar diskussion om resurser

Det känns som om en försiktighet börjar att sprida sig i delar av myndighetsvärlden. En rädsla för att lämna ut för mycket och att hellre sätta snävare gränser för offentligheten. Inte minst när det handlar om relationen till privata företag.

Publicerad: 26 maj 2023, 07:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm, chefredaktör på Dagens Medicin.

Foto: Gabriel Liljevall/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SocialstyrelsenLäkemedel

I veckan har exempelvis vår systerpublikation, nyhetstjänsten Läkemedelsmarknaden, rapporterat om att en prognos om läkemedelsförsäljningen som Socialstyrelsen årligen gör har krympt till en promemoria som är en bråkdel av tidigare års rapport. Myndigheten ska ha kommit fram till att uppgifterna var känsliga och substanser som marknadsförs av färre än tre läkemedelsföretag nämns inte. Inte heller namn på läkemedel vars patent är på väg att gå ut.

Kanske kan denna mer restriktiva hållning hos Socialstyrelsen vara en följd av en ny sekretesspolicy som statistikmyndigheten SCB kom med sent i höstas.

Det här påverkar öppenheten kring hur offentliga medel används – och det är allvarligt.

Som läsare kan du med fog misstänka att jag i egenskap av journalist talar i egen sak. Allt som naggar öppenheten i kanten riskerar att försvåra det journalistiska arbetet och vårt uppdrag att granska.

Men det handlar om mer än journalistik. En stor del av läkemedelskakan betalas som bekant med skattepengar. Med stigande kostnader och många läkemedel med synnerligen höga prislappar blir offentlighet en central fråga när prioriteringar ska diskuteras och jämförelser göras.

Det känns också märkligt och kontraproduktivt när exempelvis många kvalitetsregister utvecklats mot en allt större öppenhet, för att bland annat underlätta jämförelser, och det trots att jämförelser av sjukvård är en långtifrån enkel uppgift.

Läs också: Förslag skyddar läkemedelsföretag som inte vill skyddas

Jag ska som lekman definitivt inte halka runt på den juridiska isen om sekretess kring läkemedelsstatistik. Men jag önskar att myndigheterna tänjer gränserna så långt det bara går när det gäller öppenhet kring uppgifter som handlar om hur offentliga medel används.

Och blir ändå svaret att de juridiska gränserna bara medger en – jämfört med tidigare år – ganska anemisk prognos för läkemedelskostnaderna, kan det vara dags för en bredare diskussion om vad som krävs för en bibehållen öppenhet.

Toppen

Mer stöd inför kunskapsprov
Det är välkommet att satsningen på en preparandkurs för läkare utbildade utanför EU/EES fortsätter och att platserna blir fler. Utbildningen är en förberedelse för kunskapsprovet som krävs för svensk läkarlegitimation – och fokuserar även på språket.

Botten

Slirande med hygienregler
När Sveriges Kommuner och Regioner åter har observerat följsamhet till hygienrutiner och klädregler, ser det som helhet lite sämre ut än 2022, även om siffrorna inte är helt jämförbara. Och läkare sticker ut som den yrkesgrupp som är minst följsamma till reglerna.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

SocialstyrelsenLäkemedel

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev