Ledare
Lisa Blohm: ”Svensk vård har inte råd med uppgivenhet över bemanning”
”En känsla av att ständigt balansera på gränsen för vad personal och patientsäkerhet orkar är förödande”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.
Publicerad: 30 mars 2022, 03:55
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm. Foto: Gabriel Liljevall
Uppgivenhet är ett sorgligt ord. Det är också ett ord som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, tycker genomsyrar regionernas helt färska redovisningar av vårdplats- och personalläget. Det är både sorgligt och oroande eftersom uppgivenhet innebär att tilltron till den egna förmågan att förändra svajar och initiativförmågan tryter.
Och det läget har vården inte råd med. En känsla av att ständigt balansera på gränsen för vad personal och patientsäkerhet orkar är förödande. Men det är tydligt att för att komma till rätta med bemanning och i förlängningen brist på vårdplatser krävs lösningar utöver det vanliga.
Det är också lätt för arbetsgivarsidan att trampa snett och orsaka missnöje i ambitionerna att hitta lösningar på personalsidan. Ett färskt exempel från Region Västernorrland skriver vi om denna vecka. En särskild satsning på höjda löner för 500 sjuksköterskor på enheter med bemanningsproblem har lett till att ett antal andra sjuksköterskor har sagt upp sig i protest på Sundsvalls sjukhus. Och för att lösa det har nu ersättningstaket för hyrsjuksköterskor höjts.
Kanske hade det varit smidigare för regionen att höja lönen för alla sjuksköterskor med en tusenlapp än att ge 500 utvalda 3 000 kronor mer. Men det är lätt att vara efterklok. Dessutom är det tveksamt om en sådan lösning i det långa perspektivet leder till en starkare bemanning där det behövs som bäst.
Exemplet från Västernorrland är inte unikt. Särskilda satsningar tenderar, förståeligt nog, att skapa missnöje.
Det är lättare sagt än gjort att vända dåliga spiraler med missnöje och uppsägningar. Skånska forskare, ser ändå möjligheter att göra det. Och berättar också att det finns många exempel på välfungerande enheter i vården.
Dessutom konstaterar de att lönen i sig ganska sällan är det som leder till uppsägning. Men det är knepigare när man känner sig sämre betald än kollegor. Det skaver.
Jag tror att arbetsgivarsidan kommer att fortsätta behöva göra en del satsningar på specifik personal, men det är viktigt att det är noga genomtänkt och verkligen går att motivera. Då kan förhoppningsvis de som inte får ta del av just denna kaka tro på att det också gynnar dem – i längden.
För den där sorgliga och förödande uppgivenheten måste bytas mot kliv mot förändring.
Toppen
Ökat stickande mot covid-19
Satsningen på en nationell vaccinationsvecka den 14 till 20 mars hade effekt. Antalet vaccinationer mot covid-19 ökade med 23 procent jämfört med veckan före, uppger Folkhälsomyndigheten. Fortfarande behöver dock fler eftersläntrare ta sina sprutor.
Botten
Okunskap om vem som styr
Kunskapen hos svenskarna om att regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården är skral, visar en opinionsundersökning på SVT:s uppdrag. Det svarade knappt hälften. Och bara var sjätte kunde namnge en aktiv regionpolitiker. Det gör det politiska uppdraget lite otacksamt.
Läs också: Ivo: Uppgivenhet i regionerna över vårdplatsbrist
Kommentarer
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Lisa Blohm