Lisa Blohm: ”Universiteten borde markera nolltolerans mot hat och hot”

Det var på intet sätt riktat mot mig, utan den uppringande mannen gav sin bild av meningsmotståndare. Det handlade om en av de under tidigt 2000-tal högt uppskruvade debatterna på hälsans område. Budskapet från uppringaren var att forskare och läkare som inte köpte hans ganska kontroversiella åsikter medvetet förkortade människors liv.

Han var orubblig i sin uppfattning och motfrågor om rimligheten i ordvalet studsade. Jag tror att samtalet bet sig fast för att mannen själv hade fina akademiska meriter inom medicin. Hätskheten och oförmågan att se andra perspektiv var därför extra obegripliga.

I jämförelse med de senaste årens exempel på hat och hot i bland annat vaccindebatten ter sig samtalet som en västanfläkt. Jag har ofta undrat hur förra statsepidemiologen Anders Tegnell orkade. Tidningen Sjukhusläkaren bjuder i sitt senaste nummer på en viktig och ambitiös granskning av hot mot bland andra forskare vid landets universitet med läkarutbildning. En av slutsatserna är att statistiken ger en ruggigt dålig bild. Ganska få ärenden om hot och våld har registrerats de senaste fem åren. Men journalisternas kontakter med säkerhetsavdelningar och forskare ger en helt annan bild av läget vid i alla fall fem av universiteten. En bild av fler hot och mer och grövre hat. Däribland mot forskare som uttalar sig om pseudovetenskap eller forskar om kost och dieter.

Läs också: Brott mot vårdpersonal ska straffas hårdare

Det finns många skäl till att fall inte anmäls eller registreras. Däribland juridiska trösklar liksom individers olika trösklar. Men universiteten borde ha en tydligt uttalad nolltolerans. Allt är knappast en fråga för säkerhetsavdelningar, men det finns andra sätt att visa att hat och hot aldrig är accepterat. Och att stötta drabbade.

Barnläkaren Jonas F Ludvigssons val att sluta forska om covid-19 efter just hot och hat under pandemin var en stor nyhet 2021. I en färsk intervju med Läkartidningen berättar han nu om sin besvikelse på läkare och forskare som han upplever bidrog till hat. De få som känner igen sig får sig förhoppningsvis en tankeställare.

Det finns en fara i att vi inte förvånas över utvecklingen. Att ribban för ”lite får man tåla” flyttas. För det är riktiga människor som drabbas. En del är forskare som kanske tystnar. Friheten att använda vassa argument ska värnas på alla sätt. Hat och fula personangrepp är något helt annat.