Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Utmaningen för sjukvården är sällan att lägga ribban högt

Publicerad: 22 januari 2019, 11:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Efter ett halvår med intryckt pausknapp på nödvändig politisk sjukvårdsdebatt har vi så fått en regering. På att göra-listan finns en rad punkter som vittnar om samarbetet mellan S-MP-C-L och de kompromisser som nåtts. Optimisten ser möjligheten att forma en långsiktigt hållbar idé om hur vården ska ges i framtiden, pessimisten ser risk för att viktiga frågor begravs i antingen utredningar eller detaljsnack om vad regionerna ska göra för att få del av statliga pengapåsar.

Klart är att det kommer att dröja ännu ett tag innan vi vet hur de luftigt formulerade punkterna i budget­överenskommelsen ska omvandlas till något reellt. Av de 73 punkterna handlar 6 om hälso- och sjukvården.  Hur de ska tolkas kan ta mycket lång tid att reda ut. Rent språkligt är det mycket som ska stärkas, tryggas och säkras. I en överenskommelse på statlig nivå inom ett område som sköts av regionerna är det svårt att bli riktigt konkret. Hur gör man som regering eller riksdag till exempel det attraktivt att arbeta som läkare i glesbygd?

S-MP-C-L-överenskommelsen utgör alltså en inriktning, en viljeyttring, en ambition. Några saker värda att hålla ögonen på och fundera kring:

• Köer ska kortas med hjälp av en uppdaterad kömiljard och en ”generalplan”.

• Vite eller sanktioner ska hota huvudmän som inte uppfyller vårdgarantin, men med en inkastad brasklapp: ”om det visar sig att andra åtgärder inte räcker till”.

• Rätten till fast läkarkontakt ska ”säkras”.

• Under innevarande år ska långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning samordnas nationellt.

• Det ska finnas goda möjligheter att läsa till specialistsjuksköterska med bibehållen lön, och specialistsjuksköterskor ska omfattas av en ”satsning på bättre villkor”.

• En utredning ska tillsättas i år om en ny vårdform där patienter snabbt får hjälp vid lättare psykisk ohälsa.

Det svåra för svensk sjukvård har sällan varit att lägga ribban högt, snarare har utmaningen handlat om hur man ska implementera sätten för att lyckas hoppa över den. Det återstår att se hur Lena Hallengren, nytt statsråd med ansvar för sjukvård, väljer att tackla dessa många och svåra frågor. Hon är en erfaren minister sedan tidigare och inläst på frågorna efter uppdraget som sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna före valet 2014.

Toppen
Att antalet barn i Jönköping som lagts in på sjukhus på grund av magsjuka orsakat av rotavirus har halverats sedan 2014. Det var året då regionen började erbjuda vaccinet till spädbarn. Dags att få in i nationella vaccinationsprogrammet!

Botten
Att arbetsmiljön på Handens närakut i Stockholm blivit så tuff att Vårdförbundets skyddsombud anmält saken till Arbetsmiljöverket, enligt Vårdfokus. Frustrerade patienter som får vänta fäller nedsättande kommentarer om personalen, bland annat i sociala medier.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev