Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Vården måste vara beredd att ompröva inlärda sanningar

Publicerad: 24 september 2019, 13:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Coldzyme

Vid anställningsintervjuer brukar man ibland ställa en fråga till den som söker jobb. ”Hur är du på att ta kritik?” Alla vet hur man ska svara. Lite lagom ödmjukt så där, visst finns det alltid något att ta med sig om det bara framförs på rätt sätt. Konstruktivt, liksom.

I verkligheten är det ofta svårare. Man måste orka lyssna, inte gå i försvar, vara beredd att ompröva inlärda sanningar och beteenden.

Genom att patientrapporterade utfallsmått blivit vanligare i vården finns större möjligheter till lärande. Som patient är det ofta svårt att bedöma medicinsk kvalitet generellt eftersom man inte har något att jämföra med. Men man vet hur man själv mår före, under och efter behandling.

I veckans fördjupning om hur slyngor används vid inkontinens väcks intressanta frågor om hur kirurger och patienter ser olika på komplikationer. Med slyngornas hjälp har tusentals kvinnor sluppit urininkontinens, och komplikationerna är i stort sett få. Däremot är de allvarliga komplikationerna fler än man tidigare trott, enligt en registerstudie som Dagens Medicins reporter Sara Heyman rapporterar om denna vecka.

I den konstateras också att det är stor skillnad mellan vad kvinnorna som blivit opererade rapporterat och vad kirurgerna som opererat rapporterat. I 60 procent av fallen där kvinnorna rapporterat allvarlig komplikation har kirurgen registrerat ingen komplikation. Enligt forskarna bakom studien handlar det i majoriteten av fallen visst om komplikationer.

Hur kan det diffa så mycket? Finns det en naturlig förklaring? Och vad händer om patienter inte får gehör för sin upplevelse?

När det gäller slyngor så har patienter, i flera länder, hittat varandra via sociala medier. Medier har tagit upp problemen och på vissa håll har slyngor slutat användas. Här hemma i Sverige väntas Socialstyrelsens expertgrupp – som arbetar med nivåstrukturering av högspecialiserad vård – föreslå att fem specialistcentra ska bedöma patienter med dessa behov. Detta i stället för de 40 kliniker som erbjuder behandling i dag.

Forskaren Eva Uustal, gynekolog och ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi konstaterar att vården måste ”ta besked om komplikationer som lärdomar och inte som kritik, och ha en öppen dialog med patienterna”.

Toppen:

Att även pojkar från och med nästa höst ska få hpv-vaccin. Detta var en del av budgeten som presenterades förra veckan och vaccinationerna beräknas kosta 56 miljoner kronor 2020. Förhoppningen är att insatsen ska leda till att 128 cancerfall per år kan undvikas.

Botten:

Att den svenskutvecklade förkylningssprejen Coldzyme inte tycks hålla måttet. Sprejen utvärderades nyligen i en större placebo-kontrollerad, randomiserad och dubbelblind prövning och hade då ingen säkerställd effekt på det primära effektmåttet: Luftvägsrelaterad livskvalitet.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Coldzyme

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev