Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Vårdförlopp kan göra det tydligt när ord och resurser går i otakt

Publicerad: 2 December 2020, 07:00

Lisa Blohm.

Foto: Gabriel Liljevall

Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm om att införandet av vårdförlopp kan komma att kräva rejäl insats för en ofta redan pressad primärvård.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdSKR

Takten blir inte alls den tänkta. Men samtidigt som pandemin ligger som en tung våt filt över snart sagt all normal verksamhet smyger de nya person­centrerade och sammanhållna vård­­för­loppen ut i svensk sjukvård, som en del av kunskapsstyrningen i vården. I denna tidnings special om allmän­medicin skriver vi om ett par av dem

Steg för steg pekar vårdförloppen ut vem i vårdkedjan som ska göra vad och när, och vilken del som patienter själva har längs den utstakade vägen. Det uttalade syftet är ökad jämlikhet, kvalitet och effektivitet i sjuk­vården.

Införandet av vårdförlopp har både sina stora förespråkare och sina tydliga kritiker, inte minst bland läkare. Visst kan kritik ibland ha ett tydligt inslag av revirstrid. Här handlar nog tveksamheten snarare om oro för undanträngnings­effekter och omsorg om patientgrupper – plus risk för merarbete när det redan är svårt att få tiden att räcka.

Visst finns det också ibland en del irritation över ytterligare dokument att ta hänsyn till. Pratet om kunskaps­styrning kan uppfattas som klåfingrig detaljstyrning, ett ifrågasättande av professionens kompetens och förmåga att avgöra vad som är bäst för den enskilda patienten. Inte minst som det i flera fall redan finns nationella riktlinjer för sjukdomen i fråga.

Jag tror att de nya vårdför­loppen har potential att förbättra sjukvården, på just de sätt som förespråkarna hoppas och det är en styrka att de har tagits fram i samarbete mellan olika professioner. Men det kommer att kräva tid och tålamod innan man är där och det kommer att krävas en rejäl insats inte minst i en ofta redan pressad primärvård. Det som redan är invanda arbetssätt på en del håll kan kräva stora omställningar på andra.

Här blir de gapanalyser som redan har påbörjats på en del håll, för att få en bild av hur det faktiskt ser ut och vad som krävs för att nå dit, betydelse­fulla. Liksom att se och lära av dem som har kommit ett snäpp längre. Kanske går det också att hitta synergier mellan olika vårdförlopp.

Vårdförloppen bör också kunna göra det tydligt när vackra ord och tilldelade resurser går i otakt. Då gäller det att politiker och tjänstemän lyssnar.

Och så ett litet medskick till Sveriges Kommuner och Regioner: ett lite snärtigare begrepp än personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp kanske går att fnula på till 2021? Önska får man ju.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

PrimärvårdSKR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev