Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Vårdskulden kommer att kräva fortsatt hårda prioriteringar

Publicerad: 16 September 2020, 04:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Den har börjat nu – återbetalningen av den omtalade vårdskulden. Svensk sjukvård har i varierande tempo återupptagit en del av det som i stor utsträckning sköts upp under våren.

Men det kommer självklart att ta tid och en del kommer att förbli ogjort. För att det fortsätter att prioriteras bort när resurserna inte räcker. För att ”bäst före-datum” för vissa åtgärder har passerats. Och för att det faktiskt finns åtgärder och besök som inte var helt nödvändiga från början.

En ganska stor del av det senare handlar om sjukvård som beror på patienters sökande för åkommor som lika snabbt hade gått över utan en vända till vårdcentralen eller akuten. Och där det ibland är hopp om att slippa någon extra vabb-dag eller en dos bristande tålamod som ligger bakom. Andra gånger en oro så påfrestande att ett lugnande läkarbesök är den rätta boten.

Men flera personer i sjukvården som jag talat med lyfter också en annan typ av hälso- och sjukvård som är onödig. Kontroller som kanske kommer onödigt tätt och undersökningar och prover som görs oftare än vad som är medicinskt motiverat. För att rutinerna har blivit så och möjligheten finns.

De sjukvårdsinsatser som går att skjuta upp ett år utan konsekvenser behövs antagligen inte alls, resonerar en läkare i Örebro.

Vårdskulden lär väcka fler frågor om sjukvårdens prioriteringar. Självklart ska sjukvårdens resurser användas rätt, även i vanliga fall. Men det kan vara lättare att lyfta diskussionen när det är tydligt att vården har mer på sitt bord än den mäktar med – och att det kan få svåra konsekvenser.

Det finns en mycket berättigad oro för att bland annat cancer-diagnoser har försenats under pandemin. Allmänläkaren Mårten Lundén berättar om en patient med bröstcancer som ”säkert upptäckts tre månader tidigare under normala omständigheter”.

Det är säkert i många fall patienters väntan med att söka vård under pandemin som nu ligger bakom sena diagnoser av allvarliga sjukdomar. Men sjukvården måste också skapa sig utrymme för att fånga de allvarligaste fallen och övertyga patienter med lite diffusa symtom som i värsta fall kan vara riktigt allvarliga att komma.

Det kommer att fortsätta att kräva hårda prioriteringar och politikers och allmänhetens acceptans för det. Så att de allra svåraste konsekvenserna av vårdskulden kan minimeras.

---

Toppen

Mer pengar till primärvården

Löftena från regeringen och samarbetspartierna om hundratals miljoner kronor extra till primärvården har orsakat många glada kommentarer bland twittrare i vårdsektorn.

Botten

Fler hotar att ta sitt liv

SOS Alarm rapporterar om en stor ökning av samtal som klassas som ”hot om suicid”, rapporterar nyhetsbyrån TT. Det säger inget om hur många som också tar sitt liv, men är ett oroande tecken på att far-hågor om ökande psykisk ohälsa under pandemin stämmer.

LISA BLOHM

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev