Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Lisa Blohm: Varje signal om hotad öppenhet att prata är en varningssignal

Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm om att många inom sjukvården inte ens känner till sina rättigheter.

Publicerad: 25 November 2020, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm är Dagens Medicins chefredaktör.

Foto: Gabriel Liljevall


Det kommer oroväckande signaler från delar av sjukvården om att en tystnads­kultur växer sig starkare. Om rädsla att uttala sig öppet eller att figurera i sammanhang där det man säger kan tolkas som kritik mot den egna arbetsplatsen, mot chefer eller kanske mot den egna yrkeskåren.

I Region Västerbotten drog revisionskontoret i en rapport i våras slutsatsen att det fanns en risk för att anställda ”inte känner en trygghet i att kunna meddela om oegentligheter och missförhållanden på arbetsplatsen”.

Fyra av tio som besvarade en enkät till grund för rapporten kände inte till vad meddelarfrihet innebär. Nära hälften instämde i alla fall delvis i påståenden om att det rådde en tystnadskultur på arbetsplatsen.

Meddelarfriheten är den grundlagsskyddade rättighet som innebär att alla människor har rätt att ta kontakt med en journalist för att lämna uppgifter för publicering. Det är en viktig princip i svensk demokrati. Därtill omfattas offentliganställda, liksom anställda i offentligt finansierad privat vård, av meddelarskydd. Den som i dessa sammanhang efterforskar vem som har sagt saker till media kan göra sig skyldig till brott.

Det finns ingen direkt anledning att tro att Region Västerbotten utmärker sig åt varken det positiva eller negativa hållet i det här avseendet. Men revisionsrapporten är ett viktigt exempel på att alltför många inom sjukvården inte ens känner till sina rättigheter. Och att många upplever att det är riskfyllt att själva säga vad de tycker, tror att andra inte törs göra det eller är övertygade om att frispråkighet är skälet till att en del chefer byts ut.

Vi har de senaste månaderna kommit i kontakt med människor i sjukvården som inte törs uttala sig, ens anonymt, eller som valt att inte prata offentligt fast de först hade velat. Det har dock inte alltid handlat om oro för hur arbetsgivaren ska reagera, utan någon gång också om att det är jobbigt att uttala sig om covid-19 när polariseringen i debatten varit stark.

I det långa perspektivet har utvecklingen mot öppenhet säkerligen gått framåt. Men varje signal om att det går åt andra hållet är en varningssignal. Ett klimat som på allvar tillåter att man talar fritt gör att missförhållanden kan uppmärksammas innan problem blir alltför stora.  

Meddelarfrihet är fantastiskt bra. Ännu bättre är ett klimat där problem kan hanteras utan att medarbetare känner sig tvingade att använda den.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev