Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Vi har fortfarande mycket kvar att lära om digitala vårdmöten

Publicerad: 20 Mars 2019, 06:47

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


För snart två år sedan skrev jag på denna plats ett inlägg om behovet av fler utvärderingar om digitala vårdmötens betydelse. Och en önskan om att debatten om dem skulle präglas mindre av tvärsäker magkänsla och mer av kvalitativt underlag.

Så har det inte blivit. Vi vet lite mer, men inte tillräckligt. Fortfarande diskuteras också flera saker samtidigt: --

1. För vilka behov och situationer är digitala vårdmöten lämpliga att använda? 2. Hur borde de ersättas?

Den senare frågan tas upp i en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS. Där går Peter Lindgren, vd för Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och adjungerad professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet igenom de olika ersättningssystem som finns på e-hälsoområdet, vilka som används i regionerna och vilket forskningsstöd de har.

Han konstaterar bland annat att ersättning i förhållande till hur många listade en vårdcentral har borde vara gynnsam för ny utveckling, eftersom detaljstyrningen då blir så liten som möjligt. Men då borde svensk primär-vård vara ”ett under av innovation” säger han också i en intervju med Dagens Medicin. Och så är det nog få som uppfattar svensk primärvård. Att det inte fungerat historiskt kan bero på, menar Lindgren, att ersättning för antal listade ofta kombineras med belöning för någon åtgärd, som ersättning per besök.

Digitaliseringen av samhället skapar förväntningar från befolkningen, i många fall helt rimliga. De förväntningarna är också en möjlighet för primärvården att undersöka och ifrågasätta de egna arbetssätten oavsett om alternativet är digitalt eller ej. Varje morgon förbereder sig tusentals sjuksköterskor för en hel dags arbete med att hantera befolkningens behov i en telefonkö. Är det bäst utnyttjande av den kompetensen? Kanske. Är det baserat på omfattande forskning? Knappast.

I Läkartidningen nyligen redogjorde forskare för hur ett annat tillvägagångssätt än telefontriagering minskat både antalet akuta och planerade besök till primärvården. Det handlade om en ”öppen och väldefinierad lättakut med patient-involvering via symtomformulär, tvärprofessionell samverkan samt förenklad dokumentation.”

Så kan utveckling också se ut.

CHRISTINA KENNEDY

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev