Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Lisa Blohm: ”Vi ska väl inte vara sämre än Norge och Danmark?”

Lisa Blohm om den purfärska rapporten som belyser hur Sverige halkar efter inom strålbehandling jämfört med grannländerna.

Publicerad: 5 oktober 2022, 14:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Petter Arvidsson / Bildbyrån/Gabriel Liljevall


Ämnen i artikeln:

Regeringen

Jämförelser av sjukvård är svåra, inte minst mellan länder. Men de är ändå viktiga och våra nordiska grannar ganska väl valda måttstockar. När det gäller strålbehandling av tumörsjukdomar är en sådan jämförelse föga smickrande för svensk del. Tvärtom avslöjas en ganska allvarlig situation i en rapport som de regionala cancercentrumen gjort på regeringens uppdrag och som vår vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake skriver om denna vecka. 

I rapporten visas bland annat hur Sverige, Norge och Danmark i fjol klarade sina egna uppsatta mål för strålbehandling. Det handlar då om hur stor andel av patienterna som får behandling inom vissa bestämda tidsgränser. Ländernas mål och gränser är inte samma – men likartade.

Bara på ett enda område av de åtta som vi redovisar var Sverige bättre än Norge på att uppfylla de egna ledtidsmålen för strålbehandling. Danmark var bättre på alla.

För flera cancerformer låg Sverige långt, långt efter både Norge och Danmark i måluppfyllnad. Och att bara några få procent av de svenska patienterna med urinblåsecancer får strålbehandling inom den uppsatta tidsgränsen är självklart ett riktigt rejält underbetyg.

Dessutom klarar inte heller Norge och Danmark, med något undantag, sina uppsatta mål. Det handlar alltså inte om en jämförelse med helt ”outstanding” medtävlare.

Bekymrade svenska onkologer ser dessutom andra problem än väntetider. Det handlar bland annat om att utveckling och forskning också slirar och på sikt är därmed kvaliteten i själva behandlingen i fara. Och här handlar det inte bara om den nuvarande universalförklaringen sjuksköterskebrist utan om vad som upplevs som brist på satsningar på och intresse för just strålbehandling. Utvecklingen på läkemedelssidan med bland annat precisionsmedicin tycks te sig mer lockande att såväl investera i som att jobba med och forska på.

Cancervård består av så många delar, med allt från tidig upptäckt till väl fungerande palliativa insatser. Strålbehandling är en av många hörnstenar. Det är dags att satsningarna ses över och kanske behövs en hårdare styrning på nationell nivå som en del inom onkologin önskar.

Något behöver i alla fall göras. För inte ska väl vi vara sämre än Norge och Danmark?

Läs om rapporten här: Svensk strålbehandling tappar mark mot grannländerna

Toppen

Genombrott efter alla bakslag

Som andra redan sagt – den kliniska relevansen återstår att se och den hälsoekonomiska aspekten blir nog en stor fråga. Men att det, efter många år av släckta hopp, nu kommer positiva resultat för en läkemedelskandidat mot alzheimer är mycket spännande.

Botten

Ojämlik schizofrenivård

I en ny rapport från Socialstyrelsen slås fast att det finns mängder av brister i svensk schizofrenivård och stora ojämlikheter. ”Bedrövligt” kommenterar avdelningschef Thomas Lindén i ett pressmeddelande bland annat brist på politiska beslut i många regioner. Skärpning krävs.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lisa Blohm

Chefredaktör och ansvarig utgivare

lisa.blohm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Regeringen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev