Kan vi täta sprickorna i den kommunala sjukvården?

Program

09.00

Registrering med frukost.

09.30

Välkommen!

Dagens Medicins moderator inleder programmet.

09.35

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen – en lägesrapport.


Det pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen som beräknas vara klar under våren 2017. Syftet är att genom långsiktiga insatser och inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Åtgärderna ska bland annat syfta till förebyggande och rehabiliterande insatser, tryggad personalförsörjning, skapa högre kvalitet och ökad effektivitet inom äldreomsorgen samt jämlik och jämställd äldreomsorg. Hur långt har man kommit i arbetet och vad kan det leda till i praktiken för äldreomsorgen?

Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare, Socialdepartementet.

10.05

Dags för nya angreppssätt för en samordnad vård och omsorg?

En av de stora utmaningarna för vården, omsorgen och socialtjänsten är att samordna insatserna för patienter och brukare. Närmare en miljon patienter och brukare har komplexa samordningsbehov och samtidigt små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg. Vårdanalys har påbörjat ett arbete för att analysera vilka utmaningar som finns för att skapa en ökad samordnad vård och omsorg. I det fortsatta arbetet ska myndigheten genomföra en fördjupad analys och utvärdering av pågående nationella, regionala och lokala satsningar och initiativ som syftar till ökad samordning.

Peter Nilsson, utredare, Vårdanalys.

10.45

Fika.

11.00

Samverkansavtal mellan landsting och kommun – är det lösningen på organisationen för de mest sjuka ?

Den 1 september infördes ett nytt avtal om hemsjukvården mellan Region Skåne och de 33 skånska kommunerna med syfte att skapa en kontinuitet och minska övergångarna i vården för de mest sjuka. Avtalet fokuserar på fyra delar som kommunerna och regionen ska samverka kring, bland annat teambaserad vård där kommunala sjuksköterskor samarbetar tätare med regionanställda läkare kring vården av de mest sjuka och smidigare övergångar mellan olika vårdinstanser för patienter som stundtals har en sviktande hälsa och tidvis måste lämna sin ordinarie vård. Hur kommer denna strukturomvandling ske i praktiken? När kan man förvänta sig de första resultaten?

Lars Stavenow, överläkare, koncernledningen Region Skåne, Pia Nilsson, utvecklingsstrateg för hälso- och sjukvård, Kommunförbundet Skåne.

11.30

Är Skaraborgsmodellen svaret på hur den samverkade vården ska se ut?

Närvård Västra Skaraborg har belönats som årets förnyare i sjukvården för sitt pionjärarbete med att överbrygga organisatoriska gränser mellan kommun och landsting i vården av multisjuka äldre patienter med stora vårdbehov. Genom att bland annat upprätta särskilda mobila specialistteam och hemsjukvårdsläkare som ger vård i patienternas hem har man kunnat skapa bättre resursutnyttjande, ökad trygghet för individen och lägre kostnader på alla nivåer. I vård- och omsorgsarbetet utgår man från individens behov och situation, därefter lägger man till de kompetenser som behövs och formar en organisation som stöd. För sitt arbete belönades Närsjukvård Västra Skaraborg med Guldskalpellen 2016 som årets förnyare i sjukvården.

Marianne Alärd, Närvård Västra Skaraborg.

12.00

Lunch.

13.00

Paneldiskussion: Vad krävs för att skapa en sömlös sjukvård?

Ulla Olsson, ordförande, riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering, Peter Nilsson, utredare, Vårdanalys, Maj Rom, projektledare för äldrefrågor och vårdsamverkan, Sveriges Kommuner och Landsting, Eva Almevall, distriktssköterska, Luleå kommun, Marianne Lidbrink, utredare, avdelningen för statistik och jämförelse, Socialstyrelsen.

13.40

Hur ska en handbok i kommunal hälso- och sjukvård utformas och med vilket innehåll?

Socialstyrelsen har tidigare gett ut "riktlinjer" för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i kommunerna. Nu ser myndigheten över riktlinjerna och i dialog med riksföreningen för MAS/MAR inleds ett arbete med att ta fram en handbok för den kommunala hälso- och sjukvården.

Bitte Fritzson, enhetschef, avdelningen för regler och behörighet, Socialstyrelsen. Christian Francke, medicinskt sakkunnig på enheten för patientsäkerhet, Socialstyrelsen. Carina Skoglund sakkunnig patientsäkerhet, enheten för systemanalys, Socialstyrelsen. Lisa van Duin, jurist på enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik, Socialstyrelsen.

14.10

Underlag för nationell demensstrategi - en lägesrapport.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genom en nationell samordningsfunktion genomföra en utredning med underlag för, en bred nationell strategi om demenssjukdomar samt en plan för prioriterade insatser inom området. Utredningen kommer att omfatta hela kedjan från det förebyggande arbetet till vård och omsorg i livets slutskede. Uppdraget kommer att redovisas för regeringen 1 juli 2017. Här ges en lägesrapport från arbetet, och de utmaningar som utredningen ser framför sig.

Frida Nobel, medicinskt sakkunnig, avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen, Christer Neleryd, sakkunnig, socialtjänst, avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen.

14.40

Fika.

15.00

Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre - en modell för att öka trivseln i vardagen?

Kan en personcentrerad- och trivselbefrämjande vårdmodell i särskilda boenden bidra till ökad trivsel och tillfredställelse för boende, närstående och vårdpersonal? I en pågående forskningsstudie används en vårdmodell där personalen i särskilda boenden under ett år deltar i utbildning, träning och reflektionsseminarier för att kunna utveckla en villighet att göra något extra för de boende och deras anhöriga, berika den fysiska miljön i gemensamma utrymmen, systematiskt bedöma och tillgodose de boendes högt prioriterade psykosociala behov. Projekt genomförs i tre länder, Sverige, Norge och Australien.

Karin Sjögren, universitetslektor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

15.25

Hur kan vi göra hemtjänsten mer personcentrerad och hälsofrämjande?

Personer med hemtjänst beskrivs uppleva hög grad av isolering, ensamhet och liten möjlighet att påverka sin dagliga omsorg. Under 2016-2017 genomförs ett forskningsprojekt som undersöker om en personcentrerad och hälsofrämjande hemtjänstmodell bidrar till ökad livskvalitet och välbefinnande för personer med omsorg. Personalen inom hemtjänsten får utbildning, träning och handledning i syfte att bland annat genomföra ett personcentrerat och hälsoorienterande samtal med personer över 65 år och dennes närstående. Samtalet syftar till att förändra omsorgen utifrån personens önskningar inom ramen för befintliga resurser.

Karin Bölenius, postdoktor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

15.50

Framtidens hälsa - om digitaliseringens transformativa kraft

 Sjukvårdsproduktion brukar framhållas som den mest komplexa verksamhet som mänskligheten företagit sig. Av goda skäl. Inom sjukvården möts biologi, högteknologi, psykologi och organisation och finansieringssystem, för att bara nämna några aspekter. Detta är svårt på riktigt, och digital teknik har hittills varit bäst på att effektivisera relativt enkla repetitiva uppgifter. Tills nu. Med de nya djupa neurala nätverken och andra tekniker för självlärande adaptiva system, tillsammans med befolkningens digitala mognad och internet access, finns nu möjligheterna att förändra och förbättra hur vi optimerar hälsan i grunden. Men vad ska vi börja digitalisera och vad ska vi vänta med för att maximera lycka och välbefinnande? Vad gör egentligen personalen på det nya digitala äldreboendet?

Anders Ekholm, vice vd, Institutet för framtidsforskning

Jenny Wahlgren, biträdande verksamhetschef, Bräcke Diakoni

16.20

Dagen avslutas.