Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Asylsökande får vänta på vård

Publicerad: 15 Oktober 2015, 08:53

Asylsökande får vänta allt längre tid för att få genomgå hälsoundersökningar — på vissa platser har kötiden tredubblats.


Konsekvenserna kan bland annat bli en ökad risk för smittspridningar och att hjälpen till personer i en svår situation dröjer.

Alla asylsökande som kommer till Sverige har rätt till en gratis hälsoundersökning via landstinget. Syftet är att fånga upp både fysiska och psykiska besvär.

Men länsstyrelsernas rapporter om flyktingsituationen, som skickats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), visar att trycket på sina håll är stort på vården.

I exempelvis Örebro län beräknas nu väntetiden för en hälsokontroll kunna bli tre gånger längre än tidigare.

– I vanliga fall handlar det om 1-2 månader men just nu kallar vi de personer som kom till Sverige i juli. Med nuvarande tryck är det rimligt att de som kom i september lär få vänta 5-6 månader, säger Anders Swenson, verksamhetschef vid region Örebro län.

Från flera håll i landet vittnar man också om stora konsekvenser av den ökade väntetiden. I Region Östergötland ser man ett ökat antal fall av parasitsjukdomar, tuberkulos och hepatit. Sjukdomarna är behandlingsbara, men det är väldigt viktigt för individerna att få hjälp, säger Ditte Persson-Lindell, vårddirektör för Universitetssjukhuset i Linköping till TT.

– Det finns en potentiell risk för ökad smittspridning om vi inte får göra de här undersökningarna, särskilt som många kan bo spartanskt och trångt.

I Östergötland är det nu nästan dubbelt så många, 1 600 personer, jämfört med innan sommaren som väntar på att få genomgå hälsounderökning. Vikten av att det sker inom rimlig tid handlar inte bara om att behandla fysiska besvär.

–Det här kan vara personer som har varit med om traumatiska upplevelser och därför har posttraumatiska stressymptom. Därför är det så viktigt, säger Ditte Persson-Lindell.

På Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekar man på att även glesbygdslänen märker av ökad belastning på vården.

– De har ju en liten organisation i vanliga fall, och när de nu får många boenden får vårdcentralerna det tufft, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

En farhåga när köerna blir allt längre är att ännu färre än tidigare kommer undersökas. Förra året genomgick inte ens hälften av de asylsökande undersökningen.

– Vi har ju aldrig varit i den här situationen tidigare men talar vi om ett halvårs väntetid är det klart att det kan påverka, säger Anders Swenson.

SKL inleder nu ett projekt för att vården på att bättre sätt ska nå de nyanlända.

– Det är viktigt med den första hälsoundersökningen, men även att vi bygger upp en struktur där vi kan möta dem senare. Man måste få minst en andra chans att komma i kontakt med vården, säger Hans Karlsson.

En frivillig undersökning

Landstinget ska erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning. Även papperslösa har rätt att få en undersökning om de uppsöker vården. Hälsoundersökningen är frivillig.Syftet med undersökningarna är att fånga upp eventuell ohälsa och kunna sätta in åtgärder om personen ifråga till exempel bär på en smittsam sjukdom. Information ges om möjligheten att få sjuk- och tandvård.I vissa landsting sköts detta på de ordinarie vårdcentralerna, i andra har man bildat mobila team som gör hälsoundersökningarna.Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten (TT)

ERIKA NEKHAM/TT, TOBIAS ÖSTERBERG/TT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev