Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Bristen på läkare leder till nya lösningar

Publicerad: 4 november 2015, 06:00

Läkarbristen biter sig fast, men det fritar inte landstingen från att erbjuda befolkningen en god vård. Vi gör nedslag i Västernorrland och Boxholm.


Ämnen i artikeln:

Landstinget Västernorrland

Västernorrland är varannan allmänläkartjänst vakant och sjuksköterskor tar ett allt större ansvar. Men mer betalt får de som regel inte.

Landstinget Västernorrland har länge haft det kärvt i primärvården. Många offentliga hälsocentraler får förlita sig på hyrläkare. Vissa specialister i allmänmedicin har gått i pension och andra jobbar deltid. Samtidigt tar det tid att få den nya generationen doktorer på plats, även om drygt 40 ST-läkare är på gång.

– Vi arbetar på flera fronter samtidigt för att lösa bemanningsfrågorna, säger Erik Grundberg, som i somras blev chef för den offentliga primärvården.
I budgeten är pengar avsatta till 64,5 allmän­läkar­tjänster, i oktober fanns det ordinarie läkare på 32. Hälsocentraler i glesbygd drabbas hårt, men det gäller även inom andra delar av länet.

Rörligheten är stor på många hälsocentraler. ST-läkare, AT-läkare, vikarier och hyrläkare stannar olika långa perioder. Det påverkar patienternas möjligheter att träffa samma läkare och kontinuiteten, likväl som arbetsförhållandena.

– För sjuksköterskor och andra personalkategorier är det ständigt nya doktorer som ska introduceras i journalsystem, dokumentation och rutiner. Belastningen är hård på dem, berättar Erik Grundberg, som varit socialchef i Ånge och Timrå samt produktionschef inom socialförvaltningen i Sundsvall.

Vårdförbundet har länge drivit att sjuksköterskor som tar på sig utökade uppgifter ska få mer betalt. Men hittills har de nått framgång endast på Hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik, enligt Åsa Holgers­son, som är Vårdförbundets huvudskyddsombud inom primärvården i Västernorrland.
Erik Grundberg hänvisar till de regler som gäller för landstingspersonal, men önskar samtidigt en större frihet när det gäller lönesättningen.

I läkarbristens spår har det vuxit fram olika slags specialmottagningar på hälsocentralerna. Mottagningar finns för patienter med diabetes, kol, astma och andra kroniska sjukdomar, samt för infektionssjukdomar.

– Sjuksköterskor får ta hand om patienter inom vissa områden och läkarna blir mer som konsulter. Jag tror att det går att i ännu större utsträckning låta patienter gå direkt till sjuksköterskor, fysioterapeuter och andra, säger Erik Grundberg.

Men det finns inte en och samma mall för arbetsfördelningen på alla hälsocentraler. Utformningen av den enskilda arbetsplatsen hänger på vilka kompetenser och personer som finns där.

Med åren har trycket blivit allt större på sjuk­sköterskorna, enligt Vårdförbundets Åsa Holgersson. För att möta läkarbristen borde man på fler ställen satsa på sjuksköterskeledda infektionsmottagningar och anställa någon sjuksköterska extra, säger hon. Hennes medlemmar måste också börja få betalt när de tar på sig utökade uppdrag.

– Det ska bli intressant att se vad Erik Grundberg kan åstadkomma. Än är han så ny och saknar erfaren­het från sjukvården, säger Åsa Holgersson.

Relaterat material

Sjuksköterskor leder mottagningen i Örnsköldsvik

VIVIANNE SPRENGEL

Ämnen i artikeln:

Landstinget Västernorrland

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev