Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Debatt: ”Riksrevisionens granskning alltför selektiv”

Publicerad: 26 november 2014, 10:43

Riksrevisionens rapport om vårdvalet utmärks av starka yttranden baserade på ett selektivt urval av resultat och referenser som är anpassade till budskapet, skriver professorerna Anders Anell och Clas Rehnberg.


Det är synd då rapporten samtidigt innehåller ny information som borde diskuterats i relation till tidigare undersökningar.

1, Rapporten innehåller flera selektiva och ofullständiga hänvisningar till resultat från tidigare studier. Ett exempel är referens till utvecklingen mellan socioekonomiska grupper inom Vårdval Stockholm där man helt korrekt hänvisar till resultat som visar att höginkomsttagare ökat sitt vårdutnyttjande mer än låginkomsttagare, men samtidigt utelämnar andra resultat i samma rapport att individer med kort utbildning ökat sitt vårdutnyttjande mer än de med hög utbildning.

2, Riksrevisionen kritiserar vid genomgång av andra studier användandet av besöksmått i analyser. Relevanta invändningar tas upp om att besökens längd, innehåll och kvaliteter inte fångas upp.

Läsarens förväntningar om att Riksrevisionen utvecklat ett nytt angreppsätt kommer dock på skam. Läkarbesök och andra typer av besök sågas när det gäller andras analyser, men kan tydligen användas av Riksrevisionen själv vid jämförelser av vårdutnyttjande bland patienter med olika behov.

3, En central del av rapporten är en analys av utvecklingen mellan lindrigt och allvarligt sjuka individer i Region Skåne och Västra Göta­lands­regionen. Av analyserna framgår att sannolikheten för minst ett läkarbesök bland individer med lätta åkommor i Skåne och Västra Götaland ökat påtagligt, medan det finns tendenser till en minskad sannolikhet bland patienter med allvarliga sjukdomar.

Studien säger emellertid inget om hur patientnyttan påverkats eller om allvarligt sjuka fått mer kontakter med exempelvis sjuksköterskor. Utan kompletterande data kan denna typ av viktiga frågor inte besvaras.

4, Resultaten för Skåne är inte något helt nytt, även om analysen baserad på  sannolikhet för minst ett läkarbesök  tillför ny information. Myndigheten för Vårdanalys presenterade redan 2013 en rapport som visade att skillnaden i vårdutnyttjande mellan befolkningen i stort och personer med ett antal kroniska sjukdomar var störst i Skåne i jämförelse med Stockholm och Östergötland. Denna rapport refereras ett antal gånger i Riksrevisionens rapport, men just dessa resultat utelämnas. På nytt passar resultaten inte Riksrevisionens budskap. Varierande resultat mellan landstingen innebär att rapportens generaliseringar utifrån förhållandena i Skåne och Västra Götaland blir mycket tveksam.

5, Andra resultat som utelämnas är the Commonwealths Funds undersökning om förbättrad kontinuitet inom svensk vård. Rapportens referens till Vårdbarometerns undersökning om förtroendet för primärvården beaktar endast tidsperioden från år 2010. Då hade redan åtta landsting infört vårdval och över hälften av befolkningen kunde välja vårdcentral enligt de nya förutsättningarna.

Om syftet med Riksrevisionens rapport varit att allsidigt bedöma vårdvalet i primärvården saknas flera andra aspekter. Vårdvalet har långt ifrån löst alla problem, men i flera avseenden finns en positiv utveckling med förbättrad tillgänglighet, ökad valfrihet och förtroende bland medborgarna samt intresse för nyetableringar som också hade förtjänat att belysas.

Riksrevisionens slutsats att vårdvalet infört en ny målkonflikt i vården är också tveksam. Patientcentrering och god tillgänglighet har varit viktiga mål även tidigare, även om svensk sjukvård uppvisat svaga resultat i jämförelse med andra länder i dessa avseenden.

Flera undersökningar om vårdvalets effekter finns i dag tillgängliga med såväl motstridiga som samstämmiga resultat. Systemen med vårdval har utvecklats olika och det är långt ifrån tydligt vilka modeller i landstingen som varit mest framgångsrika. I detta sammanhang framstår Riksrevisionens rekommendation om enhetliga och enklare ersättningssystem som gripna ur luften. Diskussionen om vårdvalets effekter är inte förtjänt av vidlyftiga slutsatser och selektiva urval av resultat.

Det är uppenbart att Riksrevisionen inte mäktat med uppgiften att sakligt sammanställa resultat från olika studier.

Relaterat material

Tvångs-Lov återkallas och återkommer

Moderata politiker kritiserar Riksrevisionen

Tunga patienter väljs bort i Vårdvalet

deb”Inte möjligt att fånga upp alla aspekter”

Riksrevisionen sågar Lov

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev