Diagnos via nätet liknas vid ”experimentell verksamhet”

Det är tre läkare, en tandläkare och en hälsoekonom vid HTA-enheten Camtö, Centre for assessment of medical technology in Örebro, Region Örebro län, som presenterar sin genomgång på Dagens Nyheters debattsida.

Först hittade gruppen 3 000 artiklar men av dem bedömdes bara två som relevanta för frågeställningen om det går att ställa diagnoser över nätet. De studierna bedömdes i sin tur vara av enkel observationskaraktär och behäftade med flera svagheter. ”Vår sammanfattande bedömning är att de två studierna är av alltför låg kvalitet för att utgöra ett vetenskapligt hållbart underlag”, skriver gruppen på DN Debatt.

Louise Olsson, kirurg, docent och enhetschef för Camtö, är en av de läkare som skrivit debattartikeln. Bakgrunden till kartläggningen var en fråga om hur det är möjligt att ställa diagnoser över nätet som kom in hösten 2017.

– Vi tyckte frågan var intressant för det har vi väl alla funderat över, hur är det möjligt?

I debattartikeln skriver gruppen vidare att arbetssättet därför inte kan anses vara förenligt med lagstiftarens intentioner om en vård byggd på vetenskap eller beprövad erfarenhet. ”Digitala vårdbesök i diagnostiserande syfte måste för närvarande betraktas som experimentell verksamhet.”

Inte heller någon hälsoekonomisk analys som gav stöd för tesen att diagnos vid digitala besök skulle spara pengar kunde påvisas i litteratursökningen. Gruppen fann däremot 91 relevanta systemöversikter kring digitala vårdkontakter vid kronisk sjukdom och noterar att det där finns ett tydligt intresse i forskarvärlden.

I väntan på att Göran Stiernstedts och Socialstyrelsens arbete kring digital vård blir klara anser gruppen att diagnos via digitala vårdmöten endast bör förekomma inom ramen för kontrollerade randomiserade studier och efter godkännande av etikprövningsnämnd.

Enligt Louise Olsson fanns det en föraning om att det är svårt att producera vetenskap i kring digitalt diagnossättande. Samtidigt som gruppen anade att digitala vårdbesök rimligtvis är bättre om läkaren känner patienten sedan innan.

– Det blev tydligt att det finns i princip ingenting för diagnostiserande medan det för kroniska sjukdomar finns massor. Så vår vaga aning blev överväldigande bekräftad.

Hur har responsen varit under dagen?

– Många har hört av sig och sagt att de har undrat hur det går till och tycker att det är bra att vi har sökt systematiskt.

Louise Olsson lägger till:

– Är man i sjukvården så förstår man hur diagnossättande går till. Är man inte sjukvårdsutbildad kanske man inte ha en komplett bild av hur viktig den här undersökningen är. Alla funderar kanske inte djupare över vad det kan betyda att den inte är med.