Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

En väckarklocka för diabetesvården

Publicerad: 18 september 2015, 13:39

Patienter tycker att svårkontrollerad typ 2-diabetes är ett mycket större hinder än läkare tror. Det tycker Kerstin Berntorp, professor och överläkare, att sjukvården ska se som en väckarklocka.


Ämnen i artikeln:

Skånes universitetssjukhusEASD

Den allmänna hälsan, energinivån, känslolivet, hur mycket man får gjort under en dag och förmågan att komma i tid och att hålla vad man lovat.

Allt detta tycker patienter att deras svårkontrollerade typ 2-diabetes påverkar negativt i mycket större utsträckning än vad läkare föreställer sig.

Det är i alla fall slutsatsen i en studie som presenterades på EASD.

– Patienter med svårkontrollerad typ 2-diabetes ser också fler hinder för att uppnå god kontroll. De tycker att stress, biverkningar av läkemedel, andra hälsoproblem, familjeförpliktelser och brist på stödgrupper för patienter påverkar mycket mer.

Det säger Kerstin Berntorp, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, och en av forskarna bakom studien.

Resultaten bygger på en enkätundersökning som sammanlagt 1 012 patienter med svårkontrollerad sjukdom och 300 läkare i Sverige, Storbritannien och Schweiz har svarat på.

Resultaten visar bland annat att 75 procent av patienterna tyckte att stress var ett väldigt stort hinder för att få en välkontrollerad sjukdom, medan motsvarande siffra för läkarna var 54 procent.

Det visade sig också att 56 procent av patienterna men bara 11 procent av läkarna svarat att brist på stödgrupper för patienter var ett mycket stort hinder.
Dessutom tyckte 70 procent av patienterna, jämfört med 51 procent av läkarna, att svårkontrollerad sjukdom påverkade den allmänna hälsan mycket negativt.

Och 63 procent av patienterna svarade att svårkontrollerad sjukdom har mycket negativ effekt på känslolivet, medan bara 33 procent av läkarna svarade samma sak.

Resultaten skilde sig inte mellan de olika länderna i stort, enligt Kerstin Berntorp.

Hur ska då det här översättas till den svenska diabetesvården?

– Jag tycker att man måste se till att avsätta tid för samtal med patienten. Det är viktigt att man tillsammans med patienten kartlägger de problem han eller hon ser för att uppnå god diabeteskontroll, för att sedan försöka finna en väg runt de bekymren, säger Kerstin Berntorp.

Hon framhåller bland annat värdet av att etablera diabetesteam.

– Det är mycket en primärvårdsläkare ska hinna med, men väldigt mycket av det här kan man ju delegera till exempel till diabetessjuksköterskan i teamet.

Hon tycker också att det är viktigt att ordna träffar för patienterna där de kan ventilera sina problem och stödja varandra, under ledning av till exempel en diabetessjuksköterska.

Kerstin Berntorp hoppas att resultaten ska fungera som en väckarklocka för sjukvården.

– Vi måste faktiskt lyssna på patienterna, och ha tid för dem. Det handlar inte bara om alla fina läkemedel. Det handlar också om patientens liv.

Studien finansierades av läkemedelsföretaget Novo Nordisk.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev