”Ett mellanår, på ett bra sätt”

Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi vid Lunds universitet, ledde på fredagsförmiddagen ett symposium som ställde frågan om hjärnan är den nya bukspottskörteln.

Är den det?

– Till viss del, ja. Styrsystemet för att reglera insulinproduktion i hjärnan har till exempel en stor roll vid aptitreglering. Tidigare har man blivit mer förvirrad ju mer man lär sig, men nu har vi förstått bättre hur signalsystemen kring mättnad samverkar.

Hur var ditt symposium?

– Det här var något som jag sett fram emot hela veckan. Det är ett fält som är oerhört komplext och som tidigare varit svårt att illustrera. Men nu genom ny teknik, som bland annat optogenetik, kan man studera utvalda effekter i hjärnan i ett levande djur. Symposiet motsvarade mina förväntningar, det var spännande presentationer med ny kunskap.

Hur tycker du årets EASD-kongress varit?

– Jag har uppfattat året inom mitt fält som ett mellanår, men inte på ett negativt sätt. Det har inte varit några helt nya tankegångar, men istället har man fördjupat och vidareutvecklat kunskapen kring genetik till exempel. Hade jag varit kliniker hade ju årets kongress varit en sensation i och med resultaten från Empa-reg-studien.

Finns det något särskilt intressant som du skulle vilja lyfta fram?

– Jag tycker att man blivit ännu duktigare på att försöka förklara hur en miljöfaktor kan relatera till utvecklingen av en sjukdom. Studien om antibiotika och typ 2-diabetes är ett exempel på detta. Forskarna har utifrån en registerstudie inte bara nöjt sig med att visa en association, utan diskuterar olika förklaringar till sambandet. Det ger mer styrka och idéer om orsaker på molekylärnivå, och det är sådant som jag gillar.

Abstract till studien om antibiotika och typ 2-diabetes.

Se webbsändning från symposiet.

AMINA MANZOOR