Få använder digitala vårdtjänster

Vem är det som använder digitala vårdtjänster och hur ser deras vårdmönster ut? Det är några av de frågor som forskarna försökt besvara i studien, som analyserat totalt 17 301 digitala vårdmöten på uppdrag av Sveriges kommuner och Landsting, SKL, som ett försök att fördjupa den pågående debatten om digitala vårdtjänster i allmänhet och nätläkarna i synnerhet. Rapporten presenterades på ett seminarium hos SKL.

– Det är mycket känslor i argumenten. Om vi ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter så måste vi ha mer kunskap om digitala vårdmöten, säger Emma Spak, chef för sektionen för hälso- och sjukvård hos SKL.

Registerstudien omfattar 10 400 patienter i Regions Jönköpings län under tiden 1 september 2017 till 31 januari 2019. Räknat på regionens befolkning innebär det att 2,9 procent har använt sig av ett digitalt vårdmöte en eller flera gånger under perioden. Studien bekräftar en del redan känd data, bland annat när det gäller åldersfördelning och vilken profession patienterna vill ha kontakt med.

– Ungefär 70 procent är under 30 år, det vill säga många barn, och det visste vi. Det är föräldrar som kontaktar läkarna för sina barns räkning, säger Felicia Gabrielsson-Järhult, doktorand och projektledare.

Läkarbesöken dominerar, följt av psykologbesök och kontakt med fysioterapeut. Totalt registrerades 1400 olika diagnoser, där akut övre luftvägsinfektion är den vanligaste, något Dagens Medicin berättat om tidigare.

Registerstudien har sedan kompletterats med 26 kvalitativa intervjuer där användarna har fått svara på frågor kring varför de valt ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt besök. Där är tillgänglighet en tungt vägande aspekt. Användaren väljer den tid som passar och slipper också att till exempel ta ledigt från arbetet. Studien har däremot inte tittat på vilken tid på dygnet som vårdkontakten skett.

Forskarna konstaterar också att ytterst få av dem som valde ett digitalt möte hade ringt till 1177 för rådgivning. En av slutsatserna utifrån intervjusvaren är att patienterna triagerat sig själva och konstaterat att råd från en sjuksköterska inte skulle lösa problemet och att 1177 enbart skulle innebära en omväg för den aktuella situationen. Få har också besökt akutmottagning eller primärvård antingen före eller efter den digitala kontakten.

– Den absoluta majoriteten använder sig bara av det digitala vårdmötet. Man dubbelkonsumerar alltså inte, säger Felicia Gabrielsson-Järhult.

I intervjuerna framkom också önskemål om att primärvården ska komplettera fysiska besök med digitala i större utsträckning och att informationen om att de finns och hur de fungerar behöver förbättras, bland annat genom mer offensiv marknadsföring från den regiondrivna vården.