Faran med svenskarnas saltintag tonas ner i stor studie

– Den mängd salt som de flesta svenskar får i sig verkar vara på en lagom nivå i förhållande till risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Om man skulle minska saltintaget drastiskt genomför man ett stort naturligt experiment utan vetenskapligt stöd, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Hon och hennes kolleger från flera olika länder presenterar fynden i två artiklar i tidskriften New England Journal of Medicine.

Forskarna har studerat saltintaget för nästan 102 000 personer från hela världen genom att mäta saltutsöndringen i urinen. Deltagarna har sedan följts i snitt 3,7 år.

Resultatet visar bland annat:

￭ Att personer som hade ett mycket högt intag av koksalt oftare drabbades av hjärtinfarkt och stroke, men det gjorde också personer med ett förhållandevis lågt intag av salt. Lägst risk för ny hjärt-kärlsjukdom hade de med ett saltintag på 7,5 till 15 gram per dag*. I Sverige ligger intaget i snitt på 10 till 12 gram, enligt Livsmedelsverket.
￭ Att högt saltintag var kopplat till högre blodtrycksvärden. Detta var framför allt tydligt hos personer med redan etablerat högt blodtryck, hos dem som åt mer än 12 gram koksalt om dagen och dem som var äldre än 55 år.

– Våra resultat modifierar tidigare budskap, som varit baserade på mindre kliniska studier där man bland annat följt blodtrycksförändring efter att man minskat saltintag, säger Annika Rosengren och fortsätter:

– Förut har man sagt ”ju lägre saltintag desto bättre”. Det tycks dock finnas en fara i att minska saltintaget för mycket. Och risken att drabbas av högt blodtryck verkar inte heller vara så stor vid måttligt intag.

Några av resultaten ligger dock i linje med dagens rekommendationer:

– Vi ser att ett intag av kaliumsalt verkar kunna balansera ett högre intag av natriumsalt, det vill säga koksalt. Kalium finns det mycket i frukt- och grönsaker, vilket det alltså fortsatt är bra att äta mycket av, säger Annika Rosengren.

Inte heller anser hon att resultaten ändrar budskapet till livsmedelsindustrin, vars produkter står för runt två tredjedelar av svenskarnas saltintag.

– Det är inte bra att så mycket av saltet vi får i oss är dolt i till exempel bröd och färdigmat. Det är bättre om vi kan styra över saltintaget själva och en del svenskar får trots allt i sig för mycket salt, säger Annika Rosengren.

Hon betonar att de aktuella resultaten är baserade på en observationsstudie och att inga orsakssamband därför kan fastslås.

– Samtidigt är det här det mest ambitiösa observationsstudien hittills. Det hade varit mycket svårt att designa en stor randomiserad studie där man studerade effekterna av olika saltintag över tid, säger Annika Rosengren.

Dagens Medicin har intervjuat Hanna Eneroth på Livsmedelsverket om de nya rönen. Läs intervjun här.

* Rättelse 5 sept 2014: På grund av en felaktig omräkning av angavs tidigare något felaktiga siffror på vad forskarna kom fram till var det mest optimala dagsintaget av salt.

Läs abstract till studierna:

￭ Andrew Mente med flera. Association of Urinary Sodium and Potassium Excretion with Blood Pressure. New England Journal of Medicine 2014; 371: 601–611.
￭ Martin O’Donnell med flera. Urinary Sodium and Potassium Excretion, Mortality, and Cardiovascular Events. New England Journal of Medicine 2014;371: 612–623.

Här är en länk till Livsmedelsverket råd om salt.