Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Fler landsting ger ersättning till jämlik hälsa

Publicerad: 4 november 2015, 10:59

Barnmorskan Anne Nilsson, verksamhetschefen Maarit Jansson, barnmorskan Maria Aspegren och kulturtolken Rachida Ettalbi stannar till för att prata en stund med Sara Othman och hennes barn under lunchen i Vivalla centrum. Vivalla vårdcentral får extra socioekonomiskt stöd.

Foto: Pavel Koubek/ Bildbyrån

Mer jämlik hälsa genom socioekonomisk viktning. Det är inriktningen när flera landsting nu gör om sina ersättningssystem i primärvården.


Dagens Medicin har granskat ersättningssystemen i primär­vården. Det finns stora skillnader i hur landsting och regioner ersätter sina vårdcentraler. Men en trend är tydlig. Allt fler låter socioekonomi spela en större roll när pengarna fördelas. I fem landsting införs eller ökas andelen socioekonomisk ersättning från årsskiftet. Och i flera andra landsting pågår diskussioner om detta.

Vid årsskiftet inför Halland och Stockholm CNI, Care need index, som är en modell som utgår bland annat från andelen patienter som är arbetslösa, lågutbildade eller ensamstående föräldrar. I och med det använder sig alla landsting och regioner av denna modell i olika omfattning. I de delar av landet som nu satsar mer på socioekonomisk viktning finns stora förhoppningar om att det ska leda till en mer jämlik hälsa.

– Vi använder det här som ett verktyg för att fokusera på dem som har störst behov. Min förhoppning är att vi ska kunna skapa ett ersättningssystem som innebär en mer rättvis fördelning av de resurser landstinget har, säger Vivianne Macdisi (S), landstingsråd i Uppsala, där andelen av ersättningen som fördelas med CNI höjs från 10 till 15 procent 2016.

Samma höjning görs i Kronoberg.

– Jag tror att det här kommer att innebära att de berörda vårdcentralerna får en möjlighet att satsa mer på förebyggande arbete, säger Anna Fransson (S), regionstyrelsens ordförande i Kronoberg.

I Östergötland höjs andelen socio­ekonomisk viktning från 7 till 12 procent vid årsskiftet. Även Blekinge höjer andelen från 2016, från 5 till 10 procent.

– Vi ser att den justering uppåt av CNI som vi gör nu faller rätt och leder till mer medel till de vårdcentraler där vi ser störst behov med en större vårdtyngd på grund av socio­ekonomiska faktorer, vi tror att det är rätt väg att gå, säger Thomas Nihlén (MP), ledamot i landstingsstyrelsen i Blekinge med ansvar för vårdvalsfrågor.

De tre landsting som nu ökar andelen CNI är alla rödgrönt styrda. Men samtidigt inför Halland med blågrönt styre och Stockholm med alliansstyre socioekonomisk viktning för första gången.

– Vi ser att de här grupperna har en större konsumtion av vård och då är det naturligt med en högre ersättning, säger Mats Eriksson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet i Halland.

De som nu höjer andelen CNI får stöd från sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). ”Vi vet att det finns tydliga kopplingar mellan socioekonomiska faktorer och människors hälsa. Det är därför både logiskt och glädjande att detta är en faktor som i allt högre grad påverkar resursfördelningen”, skriver Gabriel Wikström i ett uttalande till Dagens Medicin.

Att mer vikt nu läggs vid socioekonomi innebär samtidigt att flera landsting drar ner på ersättningen som utgår från ACG, Adjusted clinical groups. Flera av de politiker Dagens Medicin talat med är skeptiska till om denna modell, som avgör vårdtyngd genom diagnosgrupper, ger önskad effekt.

– Vi har valt att inte använda ACG för att det finns risker med det, till exempel att det kan leda till en överdiagnostisering. Det är svårt att uttolka ACG och se att det leder till rätt resultat, säger Vivianne Macdisi (S), landstingsråd i Uppsala.

Även Kronoberg som använder ACG i dag överväger att överge modellen.

– ACG kan påverka vårdcentralerna att sätta fler diagnoser. Vi har två vårdcentraler som inte vill låta oss få tillgång till att jämföra journaler och ACG och det är de två vårdcentraler som har mest ACG, berättar Anna Fransson (S), regionstyrelsens ordförande i Kronoberg.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev