Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Försök med gemensamma nämnder ett misslyckande

Publicerad: 23 oktober 2007, 14:03

Visionen var samordningsvinster och ökad kvalitet i vården. Verkligheten: revirtänkande och maktstrid. Fyra år efter starten för gemensamma nämnder finns bara den i Norrtälje kvar.


Ämnen i artikeln:

Tiohundra

Sommaren 2003 kom lagändringen som gjorde att landsting och kommuner kunde skapa gemensamma nämnder på vårdområdet. Tanken var att de båda huvudmännen skulle använda sina resurser effektivare genom att samordna sig, och vårdtagarna slippa slussas runt mellan olika instanser.

Men det som på papperet lät både enkelt och självklart, blev i verkligheten kantat av problem.
I dag finns bara en gemensam nämnd med helhetsansvar för vård och omsorg kvar - den så kallade Tiohundranämnden. Den bildades den 1 januari 2006 av Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting för att ansvara för Norrtäljeborna.

Tiohundranämnden är unik eftersom den samlar all sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg i en gemensam politisk organisation, och utförandet i ett gemensamt bolag. Därutöver finns tre gemensamma nämnder med begränsat ansvarsområde på vårdområdet:

- Örebro läns landsting och Örebro kommun samarbetar om företagshälsovård.

- Jämtlands läns landsting och Strömsunds kommun har närvårdsnämnden för äldreomsorg, handikappomsorg, primärvård och ambulans.

- Landstinget Dalarna och Borlänge kommun har en nämnd för äldre- och handikappomsorg, hemsjukvård, psykiatri, primärvård, geriatrik, hemrehabilitering och hjälpmedel.

Kulturella skillnader svårast


- Det går bra, men vi har underskattat vilken stor fusionsprocess det handlar om, säger Lars Skoglund, vd för Tiohundra AB som bedriver sjukvård och omsorg på Tiohundranämndens uppdrag.

Svårast är kulturella skillnader mellan olika vårdnivåer, och två stora ägare som är vana att jobba i egen regi.

- Medarbetarna gör ett bra jobb men ser främst sin egen del. På sjukhusen fokuserar man mycket på vad som händer där men mindre på vad som händer efter att patienten skrivits ut. Det ändrar man inte på en eftermiddag, säger Lars Skoglund.

Överlevde bara drygt ett år


Sveriges första gemensamma vårdnämnd, som startade 2004 i Borlänge, överlevde bara drygt ett år.
Erik Norelius (s), ledamot i Borlänges omsorgsnämnd, var en av dem som slogs för att få till stånd samarbetet. I dag ser han försöket som ett förlorat år.

- Jag är väldigt besviken. Alla inser vinsterna, men när det kommer till kritan släpper ledande politiker inte taget. Man är rädd och värnar sina revir. Men jag hävdar fortfarande att det kunde ha blivit bra, säger han.

Erik Norelius tycker att vårdnämnden, där han själv satt i arbetsutskottet, varken fick mandat eller resurser att göra något av betydelse. Helst skulle han vilja att alla nämnder blev gemensamma och direkt underställda kommun- och landstingsstyrelserna. Men det ligger långt borta, i alla fall inom vården.

- Det är alldeles galet. När en åldring kommer hem från sjukhuset kan det stå fyra olika bilar på uppfarten med personal från kommun och landsting som var för sig ska undersöka behoven. Det finns ingen samordning alls, säger han.

Maj Rom, handläggare på sektionen för vård och socialtjänst hos Sveriges Kommuner och Landsting, vill inte tala om ett fiasko för gemensamma nämnder.

- Det är en väldigt stor förändring som löser organisatoriska problem, men inte saker som rör samarbete, bemanning och maktförskjutning i politiken, säger hon.

Ämnen i artikeln:

Tiohundra

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev