Framgång för dubbelverkande läkemedel mot fetma

– Det är imponerande resultat som slår alla andra läkemedel vi har i nuläget. Det inger hopp om ännu bättre möjligheter till effektiva behandlingar för obesitas, säger Ylva Trolle Lagerros, överläkare vid överviktscentrum vid Akademiskt specialcentrum i Stockholm och docent vid Karolinska institutet.

De nya fynden gäller läkemedlet tirzepatid, som har stimulerande effekt på receptorer för två typer av besläktade tarmhormoner, GIP och GLP1. Detta gör bland annat att magsäcken töms mer sällan och att hungerkänslorna minskar. 

Läs även: GLP1-hybrid överglänser insulin

I dag finns det godkända obesitasläkemedel som ”bara” stimulerar GLP1 och som anses ha bra effekt. De nu presenterade resultaten för det dubbelverkande tirzepatid förefaller alltså ha ännu bättre verkan

Ylva Trolle Lagerros jämför med effekten av magsäcksoperation, den behandling som hittills visat sig ha bäst och mest bestående resultat vid obesitas men som inte passar alla personer. 

– Det kan handla om att kirurgi är för riskabelt eller att patienten kanske inte vill. Det är ett stort beslut att operera bort en del av sin magsäck och det krävs att du tar vitaminer och mineraler livet ut. Nu har vi ett läkemedel som på riktigt kan ta upp kampen mot kirurgin, säger Ylva Trolle Lagerros.

Deltagarna i studien hade kroppsmasseindex (BMI) på 38 i snitt. De lottades till att en gång i veckan antingen få en subkutan injektion med tirzepatid eller placebo. Alla uppmanades att äta en kalorireducerad kost och att ägna sig åt fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan.

Efter 72 veckor hade de som fick läkemedlet gått ner mellan 15 och 21 procent av sin vikt, beroende på dos. I placebogruppen var viktnedgången i snitt inte mer än 3,1 procent. Dessutom gav läkemedlet förbättringar på flera kardiometabola parametrar, som blodtryck och lipidnivåer.

Biverkningar var vanligare med tirzepatid än med placebo, men det handlade enligt forskarna mestadels om milda och övergående besvär från mag-tarmkanalen, som illamående, diarré och förstoppning. 

Även Per Hellström, senior professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet, är imponerad av resultaten. Han tror att det kan öppna för en ny syn på hur övervikt och obesitas ska behandlas.

– Det är inte omöjligt att vi kommer att behandla dem som ligger i riskzonen för obesitas med läkemedel. I dag är behandlingen av riskpatienter inriktad på blodfetter och blodtryck men vi kanske ska rikta in oss på viktnedgång redan tidigt. Då kanske vi kommer åt boven i dramat, säger han.

Tirzepatid är inte godkänt i Europa men i USA är det godkänt som ett läkemedel för behandling av diabetes typ-2. Även om det blir godkänt här återstår frågan om svenska myndigheter kommer att vilja subventionera behandlingen och för vilka. Hittills är det inga av de aptitminskande obesitasläkemedlen som ingår i läkemedelsförmånen.

– Liknande läkemedel kostar runt 10 000 kronor i månaden och eftersom det handlar om en livslång behandling blir det mycket pengar, säger Per Hellström.

Ylva Trolle Lagerros är noga med att påpeka att det fortfarande krävs ändrade levnadsvanor och ett minskat energiintag.

– Men det kan bli betydligt lättare med hjälp av läkemedlet. Du kanske slipper de här ständiga hungerkänslorna som kan liknas vid tinnitus, säger hon.

Hon skulle gärna se en studie där deltagarna har ännu högre BMI. Snittet bland de patienter hon träffar ligger på 45.

– Jag tror att vi skulle se ännu större effekt bland dem, säger Ylva Trolle Lagerros.

Studien har finansierats av företaget Eli Lilly.

Läs abstract till artikeln: 

Ania Jastreboff med flera. Tirzepatide Once Weekly for the Treatment of Obesity. New England Journal of Medicine, publicerad online den 2 juni 2022. DOI: 10.1056/NEJMoa2206038 

Petra Hedbom/TT
Carl-Magnus Hake/Dagens Medicin