Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Allmänmedicin

Glädje över njureffekt av diabetesmedel

Publicerad: 24 September 2020, 15:19

Föreförfattare Hiddo Heersprink professor vid universitetet i Groningen presenterar resulaten från Dapa-CKD under EASD 2020.

Behandling med glukossänkande SGLT2-hämmare skyddar inte bara hjärta utan även njurarna, enligt en behandlingsstudie som nu presenteras i sin helhet.


Ämnen i artikeln:

EASD

Redan på den europeiska kardiologkongressen ESC i slutet av augusti, väckte den njurskyddande effekten av dapagliflozin stor uppmärksamhet. I samband med den pågående diabeteskongressen EASD presenteras studien igen, samtidigt som den publiceras i New England Journal of Medicine.

SGLT2-hämmaren är utvecklad som ett diabetesläkemedel, men har tidigare visat sig minska risken för hjärtsvikt hos både patienter med diabetes och de utan diabetes. Men även njurarna verkar alltså bli skyddade av preparatet.

Mikael Rydén, överläkare och professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska institutet, tycker att resultaten är intressanta.

– De utvidgar tidigare resultat för andra SGLT2-hämmare och visar att man får goda effekter på njursjukdom oavsett om patienterna har diabetes eller ej. Nu kan vi tala om en klasseffekt för dessa läkemedel, säger han.

I studien Dapa-CKD har forskarna följt strax över 4 000 patienter som slumpats till att få dapagliflozin eller placebo. Samtliga hade nedsatt njurfunktion i form av proteinutsöndring i urinen. 67 procent hade typ 2-diabetes.

Studien avbröts i förtid efter 2,4 år eftersom resultaten var så övertygande positiva i gruppen som fick aktiv behandling. Det primära utfallsmåttet var en 50-procentig försämring av njurfunktionen, terminal njursvikt samt njur- eller hjärt-kärlrelaterad död. Sammanlagt var den relativa riskminskningen 39 procent i behandlingsgruppen jämfört med placebo. Även dödsfall oavsett orsak, som var ett sekundärt utfallsmått, utföll positivt.

Hiddo Heerspink,  professor vid universitetet i Groningen, Nederländerna, och huvudförfattare till studien, påpekade vid ett digitalt pressmöte att behandlingen har störst nytta om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.

– Det blir nu viktigt för alla som arbetar med primärprevention att tidigt identifiera patienter med nedsatt njurfunktion. Tidigare studier har visat att vården missar många som går odiagnostiserade. Om vi hittar dem kan vi sakta ner en nedsatt njurfunktion, sade han.

Men Mikael Rydén lyfter att studierna är relativt korta och gjorda hos patienter med redan viss utvecklad njurpåverkan.

– Man kan fråga sig hur resultaten kan extrapoleras till andra patientgrupper, och hur tidigt vi ska sätta in denna typ av läkemedel. Vad vinner man om de ges i 10 eller 20 år? Och ska man ge dem till personer som just börjat sin diabetesresa?

En annan del är biverkningar, både de av allvarlig art som euglykemisk ketoacidos, men även mer triviala som svamp i underlivet.

– I dessa tider av precisionsmedicin ska vi vara medvetna om att SGLT2-hämmare framför allt är studerade hos dem med hög risk för hjärt-kärlkomplikationer och begynnande njurpåverkan, och de behöver inte nödvändigtvis gälla alla diabetespatienter, säger han.

Patienterna som ingick i studien stod redan på konventionell behandling med njursvikt. David Wheeler, professor i njurmedicin vid University College London, och medförfattare till studien, påpekade vikten av detta.

– SGLT2-hämmaren ska ses som ett tillägg till annan behandling, patienterna var välinställda på ras-blockerare och det är där vi kan säga något om effekten, sade han vid presskonferensen.

Enligt Mikael Rydén kommer de nya resultaten definitivt att påverka svensk diabetesvård, då han menar att man både i Sverige och internationellt i dag snabbt tar hänsyn till nya data och uppdaterar behandlingsriktlinjer.

– Jag ser det som att vi nu går in i en ny era av diabetesmedicin, med ytterligare ett värdefullt verktyg i vår terapiarsenal, säger han.

Läs mer i abstract:

Hiddo J L Heerspink med flera. Dapagliflozin in Patients  with Chronic Kidney Disease. New England Journal of Medicine, publicerad online 24 september 2020. DOI:10.1056/NEJMoa2024816

Relaterat material

Nya läkemedel utmanar trotjänaren metformin

Njurskydd med kanagliflozin

Diabetesläkemedel hjälpte mot hjärtsvikt

Nya glukossänkare vinner mark

Stor entusiasm över hjärtdata på diabeteskongress

Ingen hjärtnytta med ny SGLT2-hämmare

PETRA HEDBOM, LOTTA FREDHOLM

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev