Granskade vårdcentraler följer inte riktlinjer

Hos 14 av vårdcentralerna kan granskarna se systematiska avvikelser, som framträder som ett mönster. Nu får hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med förslag till sanktioner. 

– Förslaget ska presenteras på hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte i november, berättar Marie Gustavsson som är chef för enheten vårdval och fördjupad uppföljning på koncernkontoret i regionen, för Dagens Medicin. 

En anledning till att det är så viktigt att riktlinjerna för diagnostisering följs är att mängden registrerade diagnoser ligger till grund för en del av ersättningen som mottagningarna inom Vårdval Vårdcentral får från regionen. Poängsystemet, som kallas ACG (Adjusted Clinical Group), bygger enligt rapporten på ”antagandet att de diagnoser som registreras i en specifik individs journal under en viss tidsperiod kan användas för att beräkna individens framtida sjukvårdsbehov”.

De oberoende granskarna konstaterar också att om det registreras fler diagnoser än motiverat kommer vårdenheten förmodligen att få en ersättning som är högre än vad som är meningen. En av slutsatserna är: 

”Där ACG-systemet initialt bidrog till att råda bot på underdiagnostisering har det efter hand bidragit till en osund diagnosregistreringskultur genom sin funktion som ekonomisk ersättningskomponent.”

Ersättningssystemet är ett slutet system. Det innebär att de enheter som registrerar felaktigt påverkar ersättningen för andra vårdcentraler. Men det är inte bara på grund av ersättningsfrågan som det är viktigt att vårdcentralerna följer diagnostiseringsriktlinjerna. 

– Det handlar också om att patienten ska känna igen sig när den läser sin journal. Sedan är det även viktigt för viss forskning, säger Marie Gustavsson. 

Hon påpekar att en registrering av diagnoser som inte är relevant för kontakttillfället då inte speglar patientens nuvarande faktiska vårdbehov, vilket bland annat är ett underlag för kvalitetsutveckling, forskning och ersättning.

Det är andra gången som regionen genomför en sådan här granskning. Den första, som gällde verksamhetsåret 2017, gav ett liknande utfall. Även då blev det aktuellt med  sanktioner: 

– Det är redan beslutat att en granskning ska genomföras även nästa år. Den sätter vi igång med nu med en gång, säger Marie Gustavsson. 

Utredningen har skett genom en omfattande journalgranskning, som genomförts av oberoende externa konsulter med medicinsk kompetens. Konsulterna har kategoriserat de granskade vårdenheterna i tre grupper utifrån typ och grad av avvikelser i förhållande till riktlinjerna för diagnosregistrering. 

De irrelevanta diagnoserna har definierats som de där det inte ”framgår av journalen att diagnosen varit föremål för en bedömning eller påverkat behandlingen”. 

Marie Gustavsson förtydligar att irrelevanta diagnoser inte är påhittade för patienten, men att de inte har bedömts eller handlagts vid det tillfälle då patienten hade kontakt med sin vårdcentral.

De 30 vårdcentralerna har valts ut för att de haft en stor ACG-förändring under året, högt antal diagnostiseringar per dag eller för att enskilda patienter vissa dagar fått ett stort antal diagnoser. 15 vårdcentraler som matchade kriterierna exkluderades eftersom de fick sanktioner förra året. Hälften av de granskade vårdcentralerna drivs av regionen. 

Hos 14 av de 30 vårdcentralerna i granskningen har konsulterna upptäckt återkommande avvikelser som framträder som ett mönster, en slags systematik, som inte ligger i linje med det som riktlinjerna avser. Nio av de granskade vårdcentralerna ansågs följa riktlinjerna. 

Avvikelserna har skett på en mängd sätt, till exempel har diagnoser registrerats redan vid bokning av besök. Granskarna anser att endast de diagnoser som varit föremål för bedömning bör registreras. När patienter har förnyat sina recept har det hänt att patientens samtliga diagnoser registrerats, i stället för endast de som är relaterade till receptet. Detsamma gäller vid läkarbesök - samtliga diagnoser har registrerats, inte bara de som besöket handlat om. 

Granskningen visar också att så kallade dubbeldiagnoser förekommer, det vill säga att förutom en sjukdomsdiagnos registreras även diagnoser som är en given följd av sjukdomen. 

Flera av de granskade vårdcentralerna önskar få information från koncernkontoret om att ställa och registrera diagnoser.