Hälsokontroller ökade inte överlevnad

Den nya analysen bygger på sammanvägda resultat från 14 randomiserade studier på området med totalt 182 880 deltagare.

Studierna kom från ett flertal olika länder, däribland fyra från Sverige. Över hälften av studierna startades på 1960-talet eller i början av 1970-talet.

– Att några av studierna är så gamla begränsar visserligen generaliserbarheten till dagens situation. Man kan spekulera i att nya typer av diagnostik och behandling skulle gett en annan effekt i dag, säger Lasse Krogsbøll, en av forskarna bakom analysen.

– Samtidigt är det allmänt accepterat att införande av screening av friska ska vara baserat på evidens från randomiserade studier. Och i vår sammanställning hittade vi inget som tyder på en positiv risk-nyttbalans av hälsokontroller, säger han.

I de nio studier som undersökt total överlevnad fanns ingen skillnad mellan dem som bjurdits in eller inte bjudits in till hälsokontroller efter i median nio års uppföljning.

Inte heller gick det att se någon skillnad mellan grupperna beträffande dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller cancer i de studier som hade siffror på dessa utfallsmått.

Överlag hittade Lasse Krogsbøll och hans kollegor ingenting som tydde på att hälsokontroller skulle minska sjukdomsbördan. I stället visade vissa studier en ökad förekomst av sjukdom bland de screenade.

I två av fyra studier som undersökt självskattad hälsa fanns en ”blygsam effekt” på denna parameter bland dem som deltagit i hälsoundersökning. Men forskarna tror det kan förklaras av så kallad ”reporting bias”, då studierna inte var blindade.

Vidare konstaterar de att ingenting tydde på att hälsokontroller påverkade sjukhusvistelse, oro, handikapp och sjukfrånvaro, även om dessa utfallsmått enligt forskarna var dåligt undersökta.

Deras sammantagna slutsats är att hälsokontroller alltså troligen inte har någon nytta. Forskarna påpekar att flera tänkbara negativa effekter av sådana undersökningar inte granskades i de olika studierna, som korvariga psykologiska effekter och ökat antal uppföljande diagnostiska procedurer.

– Nästa månad väntas resultaten från den danska Inter99-studien där man undersökt effekten av hälsokontroller med en uppföljning på tio år. Den kan ge bättre information om huruvida slutsatserna i vår sammanställning gäller i dag, säger Lasse Krogsbøll.

Han har gjort den aktuella analysen tillsammans med kollegorna Karsten Jørgensen, Christian Grønhøj Larsen och Peter Gøtzsche, samtliga vid The Nordic Cochrane Centre i Köpenhamn.

Läs hela rapporten:

￭ Lasse Krogsbøll med flera. General health checks in adults for reducing morbidity and mortality from disease. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012; 10: ArCD009009. DOI: 10.1002/14651858.CD009009.pub2.