Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Allmänmedicin

Handlingsplanen har inte fått önskad effekt på vården

Publicerad: 25 maj 2004, 12:28

Landstingens ambitioner att följa den nationella handlingsplanen inom hälso- och sjukvården skiftar. Samtliga landsting har svårt att beskriva vad som gjorts inom psykiatrin utifrån handlingsplanens intentioner, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen.


För sju av landstingen har den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården, NHP, inneburit en stimulans i utvecklingsarbetet, elva landsting ser planen som en naturlig del i arbetet, medan tre ser den som en marginell företeelse, se grafik.   Framför allt har landstingen fokuserat på att göra förbättringar som påverkar det dagliga arbetet, som telefonframkomlighet, väntetider och sjukvårdsrådgivning.   Det visar Socialstyrelsens rapport Vision, vägval och verklighet. Den baseras bland annat på intervjuer med 160 primärvårds-, hälso- och sjukvårdsdirektörer samt andra ansvariga tjänstemän i landstingen. Syftet med studien är att se vilken betydelse den nationella handlingsplanen har för utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården i de olika landstingen.   Svårt att mäta psykiatri  Studien, som lägger tyngdpunkten på utvecklingen inom primär- och närsjukvården, har även granskat utvecklingen inom psykiatrin. Enligt NHP ska stödet till personer med psykiskt funktionshinder stärkas. Men av detta ser Socialstyrelsens granskning inte mycket.  "Området psykiatri avviker på ett markant sätt från övriga områden inom den nationella handlingsplanen när det gäller att redovisa styrningen. Inget landsting ger en sammanhängande bild av hur man på landstingsnivå avser att förbättra insatserna för barn, ungdomar och äldre personer med funktionshinder", skriver Socialstyrelsen i rapporten.  Men detta innebär inte nödvändigtvis att landstingen suttit med armarna i kors och struntat i psykiatrin, tror Bengt-Göran Emtinger, projektledare för studien vid Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.  - Det kan snarare vara ett tecken på att psykiatrin har problem med att få fram vad man har gjort. Man har, i jämförelse med annan sjukvård, svårare att visa mät-tal på sin verksamhet. Någon ytterligare värdering av detta vill jag inte göra, säger han.  Samarbetet mellan landsting och kommuner inom psykiatri och äldrevård har ökat enligt studien, men att inrätta gemensamma nämnder på dessa områden är inget som landstingen förespråkar. Tvärtom säger de sig vara kallsinniga till detta, se även Dagens Medicin nr 15/04.  Landstingen avgör själva  Många landsting har, när det gäller primärvården, en ljum inställning till att satsa på en fast läkarkontakt. Det saknas även strategier för att öka antalet vårdcentraler i privat drift. "Om frågan berörs är det ofta utifrån skeptiska ordalag", enligt studien.  Eftersom medlen från nationella handlingsplanen ingår i statsbidraget är det upp till varje landsting att avgöra hur medlen ska användas och redovisas. Det är därför svårt att se hur pengarna används. Vanligtvis läggs pengarna in i den ordinarie budgeten. Under 2001 till 2004 var tillskottet från NHP 9 miljarder kronor.  När det gäller landstingens fördelning av resurser till hälso- och sjukvården visar studien att allt mer av medlen för sjukvård skjuts över till primärvård och psykiatri. Nio landsting har redovisat hur de olika delområdena budgeteras för åren 2002-2005. Resultatet visar att budgeten för primärvård och psykiatri ökar med 24 procent och för somatik med 13 procent.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev