Hästjobb är avkoppling för nye sjukhuschefen

När jag jobbade som verksamhetschef för primärvården i Rättvik satte jag samman en mycket duktig ledningsgrupp och det visade sig att alla hade hästar. Jag tror att stallet är en bra skola, det handlar om kommunikation, tydlighet och att vara den som faktiskt bestämmer, säger Mikael Ryd, än så länge verksamhetschef vid rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm, som ligger vid Danderyds sjukhus.

Senast han var i Bollnäs var den stora ut­­man­ingen att lära sig åka skidor, på sportlovet hos släktingar. 45 år senare sitter skidkunskaperna och utmaningen är en annan: att leda arbetet vid Bollnäs sjukhus och den intilliggande vårdcentralen när det privata vårdföretaget Aleris tar över verksamheten.

Uppdraget ser annorlunda ut än på jobbet han lämnar.

– Här i Bollnäs handlar det inte om ekonomi. Faktum är att jag inte har några vinstkrav på mig utan målet för januari 2013 är att organisationen ska fungera väl, säger han.

Han ska få personalen vid sjukhuset att trivas och skapa en modell för hur liknande privata över­taganden av mindre sjukhus ska gå till. Bakgrunden som allmänmedicinare tror Mikael Ryd är en fördel i jobbet.

– Som allmänläkare är man van att hantera patienter med olika diagnoser. Det ger förståelse för de olika specialiteter som finns på ett sjukhus, och man kan tala samma språk och lättare sätta sig in i den problematik och de möjligheter som finns, säger han.

Något Mikael Ryd poängterar är tillgänglighet; att de 27 000 invånarna som bor i Bollnäs med omnejd ska ha god tillgång både till sjukhuset och till vårdcentralen. Att förbättra samarbetet mellan dessa två är en väg.

– Vi kommer att titta på patientflödena och se om vi kan sätta Bollnäs på kartan genom att starta upp någon kirurgisk verksamhet, exempelvis obesitas­kirurgi.

I Rättvik, dit han kom år 2007 med ett liknande uppdrag men i landstingets regi, var det svårt att rekrytera läkare. Det gällde att locka på rätt sätt.

– Vi annonserade på engelska i Dagens Medicin och fick svar från 35 grekiska läkare, som jag sedan satt och intervjuade på löpande band i Kista­gallerian, säger Mikael Ryd.

Läkarna kom direkt från högskolan, var unga och ambitiösa och hade inga problem med att sätta sig i glesbygden.

– Framför allt de äldre patienterna upplevde att de bemöttes med ovanligt stor respekt. En patient berättade för mig att det var första gången en läkare ringt upp för att höra efter hur han mådde efter ett besök, säger Mikael Ryd.

Det finns alltså planer för hur nyrekrytering kan ske, vid behov. En skillnad han uppskattar med att arbeta privat, jämfört med offentligt, är just de korta beslutsvägarna. Och han har bred erfarenhet av att arbeta som chef.

Ledarskap går dock sällan bara som på räls. Vad är hans sämsta minne? Mikael Ryd blir tyst en stund. Sedan kommer berättelsen om hur han, när han arbetade som verksamhetschef i Nynäshamn, planerade att ta över vårdcentralen privat. Förhandlingarna med landstinget var i land, de anställda ville bli delägare – ja, allt var på plats.

– Jag var så sugen! Och så kom valet 2002, den politiska majoriteten skiftade och allt jobb var bortkastat. Det kändes mindre kul, säger Mikael Ryd.

Det är fredag eftermiddag och nu väntar några timmar i stallet. Yngsta dottern tävlar i dressyr, medan han sköter ”marktjänsten”.

– Det är bra avkoppling från jobbet att fokusera på att hästarna ska ut eller in, att det behöver mockas. Det blir som en retreat, säger han.

Kanske kan det bli en hästgård längre fram, om dottern fortsätter tävla och familjen kan tänka sig att lämna Stockholm. Vad som sker i hans egen karriär om fem år är dock höljt i dunkel.

– Jag är entreprenör och är bra på att starta upp verksamheter och få saker att fungera. Att sedan förvalta verksamheten i det långa loppet gör någon annan bättre, säger Mikael Ryd.